Bärkraftig förvaltning av genetiska resurser i Norden

Välkommen till vår gemensamma ingångsportal.
Vi är tre aktörer ( Nordiska Genbanken, Nordiska Genbanken Husdjur och Nordiska skogsbrukets frö- och plantråd) som har gått ihop om en gemensam internetportal. Den följande informationen finns på
engelska och skandinaviskt språk och du hittar en del allmän information här samt kan besöka våra egna sidor genom att klicka på respektive logo.

Här följer en kortfattad orientering om våra arbetsfält

Husdjur/ Nordisk Genbank Husdjur
I Norden finns idag ca 60 husdjursraser som är hotade. Dessutom finns det en rad traditionella lantraser som har färre än 100 djur och läget för dessa är starkt hotat (kritiskt) enligt FAO:s bedömningsgrunder. I alla nordiska länder är en rad åtgärder satta i verket för att bevara dessa traditionella husdjursraser. Tack vare eldsjälar, intresseorganisationer och genbanker kan de flesta raserna räddas, men det krävs ekonomiskt stöd från våra myndigheter. Det är inte bara de traditionella husdjursraserna, lantraserna, som ska förvaltas, utan också de kommersiella husdjursraserna av idag. En framtida genetisk mångfald är avhängig av att dagens avelsprogram tar vara på den genetiska bredden inom sina raser/populationer.

Nordens husdjur svarar för ca 60% av intäkterna från lantbruket och med fokusering på ökad livsmedelssäkerhet i Norden kommer husdjursgenetiska resurser att ha fundamental betydelse i och med att 40% av kaloriinnehållet i livsmedlen kommer från husdjur. Genom ett bärkraftigt och långsiktigt avelsarbete kommer man att kunna avla fram friska djur, undvika utspaltning av negativa genetiska effekter och få fram djur som är motståndskraftiga mot vissa sjukdomar. Livsmedel från friska djur med välfärdsmässig och etisk förankring i produktionssystemen kommer att ha betydelse för morgondagens konsumenter. Genetisk framgång står för ca 50% av den totala förändringen i husdjursproduktionens produktivitet och därför är det viktigt att vi tar till vara den genetiska resurserna som finns för framtida användning.

Kulturväxter/ Nordiska Genbanken
I det moderna jord- och åkerbruket används få växtsorter, vilka är starkt förädlade och med liten genetisk variation och står i stark kontrast till de traditionella sorterna med stor genetisk variation. Om man inte gör något för att försäkra sig mot att den genetiska variationen förvinner kan det få allvarliga konsekvenser. Det har visat sig att sorter med liten genetisk variation kan bli hårt drabbade av växtsjukdomar och förädlare har av det skälet blivit tvingade att gå till traditionella sorter och närbesläktade vilda sorter för att finna motståndskraft. Inte ens avancerad genteknologi kan ersätta den naturliga variationen med dess oräkneliga gener och samspelet mellan dessa. Den genetiska variationen är oersättlig och utan den kan man inte bedriva förädling.

Ett organiserat bevarandearbete av växtgenetiska resurser är en förutsättning för att kommande generationer ska kunna förädla växter för att möta nya behov. Vilka krav som kan komma att ställas på framtidens växtsorter vet vi bara begränsat idag, men sannolikt kommer de att ingå i ett mera miljövänligt driftssystem och ha bättre kvalitets- och resistensgenskaper. Klimatförändringar kan också kräva anpassningar av kulturväxterna till nya driftsförhållanden.

Skogsträd/ Nordiska skogsbrukets frö- och plantråd
De fem nordiska länderna har mycket olika utgångspunkter. Finland och Sverige skiljer sig klart, eftersom skogsbruket betyder mycket för nationalekonomin, medan betydelsen är mindre i de andra länderna. Även om människan har använt sig av skogens träd sedan urminnes tider, har det bara under en kort period funnits forskning om trädens tillväxthastighet och egenskaper. Att förändra en population av träd tar lång tid. Generationsintervallet för skogsträd kan vara upp till 100 år, mot bara ett år för nyttoväxter. De som arbetar med genresursförvaltning av skogsträd arbetar ännu med inte domesticerat material.

Huvudmålet med att ta tillvara genresurserna hos skogsträd är att upprätthålla den stora genetiska variationen i populationerna. Detta kommer att förse evolutionsprocessen med tillräckligt genetiskt material, tillåta kontinuerlig anpassning och därför upprätthålla livskraftiga och naturliga populationer trots förändringar i miljön. Genbanker i form av fröarkiv eller klonarkiv har inte ansetts kostnadseffektiva för skogsträd. Bl.a. för att man underlåter evolutionära påverkan och interaction vid dessa metoder.