Hem > Nyheter > Skog > Genetisk mångfald nyckel till framgång när Island planterar skog

Genetisk mångfald nyckel till framgång när Island planterar skog

Datum: 2022.08.31

Vikten av genetisk mångfald i det isländska skogsbruket avhandlades när NordGens arbetsgrupp för skogsgenetiska resurser åkte till Island för att delta i ett seminarium. Ett annat samtalsämne var EUFORGEN:s rapport om genetiska aspekter på skogsodlingsmaterial. Under resan gjordes även flera besök vid några av landets många försöksplaneringar av skogsträd.

Icelandic Forest Service (IFS) agerade värd när NordGens arbetsgrupp för skogsgenetiska resurser möttes på Island förra veckan. Programmet inkluderar arbetsmöten, skogsexkursioner och ett seminarium som hölls på IFS kontor i Selfoss, sydvästra Island. Direktören Thröstur Eysteinsson inledde seminariet och berättade om det isländska skogsbruket som är i ett spännande skede. Island ett av de länder i världen med lägst andel skogsareal, i Europa har Vatikanstaten har av förklarliga skäl mindre skog. Men i år nådde Island en milstolpe i form av skogstäckning på två procent.

– Det är en fantastisk tid för att arbeta med skogsbruk på Island. Vi producerade 6 miljoner skogsplantor i år och kommer förhoppningsvis nå 10 till 12 miljoner inom tre år. För att komma dit behöver vi fler skogsplantskolor, berättade Eysteinsson.

Thröstur Eysteinsson, direktör IFS, kramar en jättepoppel.

Eftersom andelen barmark på Island är så stor har landet en unik möjlighet att binda kol genom att anlägga skog, något som politikerna tagit fasta på. Landets koldioxidhandel har inneburit att även intresset för att plantera träd har ökat bland privata företag.

– Allt detta betyder att de genetiska resurserna inom skogsbruket och den här gruppens arbete är viktigare än någonsin för oss. Både när det gäller att behålla den skogliga mångfalden, men även för att förbättra materialet som vi använder, fortsatte Eysteinsson.

Speciella förutsättningar

Islands isolerade nordliga läge mitt i Atlanten skapar minst sagt speciella förutsättningar för skogsbruk. Jämfört med fastlandet har landet betydligt färre problem med viltskador, sjukdomar och insektsangrepp. Milda vintrar, blåsten på barmark, och den stora variationen i klimatet innebär däremot en större utmaning när det kommer till skogsplantering. Landskapets utformning och avståndet till havet kan ändra förutsättningarna betydligt.

Brynjar Skúlason.

– Våra försök har bland annat visat att det inte går att plantera sitkagran i särskilt frostutsatta områden som platt mark och dalgångar. Sibirisk lärk har visat sig vara värdefull i fattig jordmån i norra och östra Island, men våra milda vintrar påverkar den negativt i söder och väst. Därför använder vi en hybrid mellan europeisk och sibirisk lärk i stället med gott resultat, berättade Brynjar Skúlason, forskare vid IFS.

Under seminariet gav Mari Rusanen, forskare vid Naturresursinstitutet (Luke), en presentation om den europeiska samarbetsprogrammet EUFORGEN och rapporten ”Genetic aspects linked to production and use of forest reproductive material (FRM).” Texten innehåller 38 rekommendationer som på tar upp olika genetiska aspekter som man bör vara medveten om kopplade till produktion och användning av skogsodlingsmaterial.

Mari Rusanen.

– Förutsättningarna mellan länderna är väldigt olika och därför är det svårt att ge generella rekommendationer. Därför behövs en nordisk tolkning av rapporten, sa Mari Rusanen, forskare vid Luke och Finlands representant i arbetsgruppen.

Nordiskt perspektiv

Därför arbetar NordGens arbetsgrupp för skogsgenetiska resurser med en artikelserie om EUFORGEN-rapporten ur ett nordiskt perspektiv. Under kommande år kommer ett tiotal artiklar publiceras på NordGens hemsida. Mari Mette Tollefsrud, forskare vid NIBIO, är huvudförfattare till den första artikeln som kretsar kring hur de nordiska länderna ska uppnå balans mellan ökad skogstillväxt och genetisk mångfald samt vilka möjligheter som finns inom förädlingen när det gäller att förbereda skogen inför en oviss framtid.

Under resan besökte NordGens arbetsgrupp olika testplatser för olika skogsträdarter.

Efter seminariet fick arbetsgruppen besöka en mängd olika trädplanteringar i de södra delarna av landet. En av exkursionerna gick till en plantskola som övergavs på 40-talet. På området växer flera importerade trädarter, bland annat landets första jättepopplar (Populus trichocarpa) som planterades 1944 och idag blivit 25 meter höga samt ask planterad 1937 och hybrid mellan europeisk och sibirisk lärk, en kombination som även exporteras till Grönland.

Adalsteinn Sigurgeirsson.

– Island är inte ett centrum för skoggenetiska resurser. Vi har bara fyra inhemska trädarter, vilket är minst i världen, sa Adalsteinn Sigurgeirsson, biträdande direktör IFS.

Av dessa är det bara en (glasbjörk, Betula pubescens) som formar skogsland. Och de bästa träden höggs ner för länge sedan.

– Den återstående björken har nästan utsatts för ett massförfall under de elva århundradena sedan landet bosattes. Välskötta genetiska resurser är nyckeln om vi ska lyckas skapa en motståndskraftig skog på Island, fortsatte Sigurgeirsson.

FAKTA ISLANDS SKOGSBRUK

Landets yta uppgår till 103 000 kvadratkilometer, 58 % procent utgörs av bergsområden eller landyta belägen 400 meter över havsnivån.
När de första människorna anlände till Island täcktes 25 till 40 % av landets yta av björkskog, idag är samma procentsats 1,5 %. Resterande skogsland (0,5%) är planterad.
Genom åren har hundratals olika trädarter från Europa och Nordamerika planterats på försök på Island.
Under 2016 till 2019 såg fördelningen av den planterade skogen ser ut så här: björk 29 %, tall 25%, lärk 21 %, gran 14 %, asp 8 %, övriga 3 %. Landets högsta träd är en sitkagran som mäter över 29 meter (ett nytt officiellt mätresultat kommer snart tillkännages) . Källa: IFS

FAKTA EUFORGEN

European Forest Genetic Resources Programme (EUFORGEN) är ett internationellt samarbetsprogram som främjar bevarandet och det hållbara användandet av skogsgenetiska resurser i Europa.
EUFORGEN etablerades 1994, experter från medlemsländerna utbyter information och kunskap, analyserar policyer och tillämpning, och utvecklar forskningsbaserade strategier, verktyg och metoder för att förbättra förvaltningen av Europas skogsgenetiska resurser. Källa: EUFORGEN