Hem > Nyheter > Skog > Onlinemöte om framtidens träd lockade många skogsintresserade

Onlinemöte om framtidens träd lockade många skogsintresserade

Datum: 2020.04.02

Vad står skogsnäringen inför i framtiden och vilka lösningar kan skogsträdförädling bidra med? Det var temat för NordGen Skogs temadag som anordnades som ett videomöte istället för i Uppsala på grund av utbrottet av COVID-19. Omkring 70 deltagare deltog i videomötet, vilket är fler än vad som anmälde sig till temadagen när den fortfarande var tänkt att arrangeras som en vanlig temadag

Två gånger om året anordnar NordGen Skog temadagar om olika frågor som är av relevans för skogsnäringen. Temadagarna arrangeras omväxlande i de olika nordiska länderna och hålls på det egna landets språk. Den här gången hade turen kommit till Sverige och NordGen anordnade temadagen i samarbete med Skogforsk, Skogsstyrelsen och Holmen skog. Temat var ”Framtidens träd: vad kan förädlingen ge och vad kommer att efterfrågas?”.

Komplex frågeställning

Det visade sig inte vara en helt lätt fråga att besvara. Enligt professor Sten B. Nilsson, en av föredragshållarna är framtiden komplex. Det finns så många faktorer i omvärlden som styr hur skogsnäringen i Norden påverkas.

– En av sakerna man ändå kan se är att hållbarheten kommer vara avgörande för den framtida samhällsutvecklingen, både nationellt och internationellt. Att basera arbetet på FN:s globala mål för hållbar utveckling är en överlevnadsfråga för de stora skogsbolagen, berättade han som en del av temadagen.

Han pekade också på att wellpapp är den produkt som just nu är störst på världsmarknaden och att både produktionen och efterfrågan växer kraftigt. Men samtidigt varnar han för riskerna med att tro att all plast kan ersättas med cellulosaprodukter.

– På vissa håll finns det en så kallad ”cruel optimism” när det gäller vad skogen kan leverera, en övertro på vilka nya produkter vi kan vänta oss. Skogsindustrin kan inte ställa om på ett eller två år. Vi måste ha ett perspektiv där skogsprodukterna inte bara är gröna utan även ekonomiska, designmässigt smarta och attraktiva för konsumenterna. För att klara en sådan här omställning krävs ett extraordinärt ledarskap inom skogsindustrin, sa Sten B. Nilsson.

Förädling och genetisk mångfald behövs

I Sverige är det Skogforsk som är ansvariga för själva förädlingsurvalet under tiden som företagen och skogsägarföreningarna producerar frön och plantor och ser till att de kommer användarna tillhanda. Mats Berlin, forskare på Skogforsk berättade att de arbetar mot tre jämställda förädlingsmål.

– När vi förädlar skogsträd i Sverige gör vi det för att förbereda oss för framtida klimatförändringar, för att bevara den genetiska mångfalden och för att öka värdet av skogsproduktionen. Vi vill ha robusta träd men vi tittar även på nya egenskaper som motståndskraft mot sjukdomar, densitet och fiberegenskaper i träden, säger han.

Varje förädlingscykel tar cirka 20 år men det innebär inte nödvändigtvis att skogsägarna måste vänta så länge innan de gör något för att anpassa sig till klimatförändringarna.

– Det finns sätt att hantera klimatförändringen redan idag genom att ta in det i användningsrekommendationerna för nuvarande frökällor, säger Mats Berlin och tipsar om den här presentationen som förklarar ämnet närmare.

Somatisk embryogenes

En annan föreläsare, Magnus Herzberg, Business Area Manager på SweTree Technology gav fler exempel på hur vi kan behöva förbättra träden.

– Vi vill öka produktionen, det vill säga få större volymer träråvara, men vi vill också säkra produktionen, det vill säga se till att våra skogar står emot klimatförändringar, torka, kyla, vattenbrist eller insektsgrepp. Sen är ju kvaliteten på träden också viktig om vi ska kunna ta fram flytande flygbränsle eller annan anpassad råvara som exempelvis kan användas till textilier. Men då behöver vi titta på träd med kort reproduktionsförmåga för vi vet inte hur efterfrågan ser ut om femtio år. Däremot kanske vi kan ana vad som kommer behövas om tio år, sa Hertzberg.

Företaget han arbetar på, SweTree Technology, arbetar med somatisk embryogenes det vill säga när man förökar fröer på ett storskaligt sätt genom att plocka ut embryon som man kan göra hur många kopior som helst av. De har som mål att bygga en storskalig fabrik för somatisk embryogenes som skulle kunna producera en tiondel av alla de 200 miljoner plantor som sätts i de svenska skogarna varje år.

Ovissheten stor

Sammanfattningsvis kan man säga att det finns gott om både utmaningar och möjligheter inom skogsnäringen men att ett av de största problemen är ovissheten. Det är svårt att planera vilket träd man ska plantera idag när det kan dröja flera decennier innan det huggs ner.

– Det finns många problem och många möjligheter framåt och det är nog dags att bestämma sig men inte bara för en linje, utan vi behöver ha en beredskap för många olika sorters framtider, sammanfattade Claes Uggla på Skogsstyrelsen och en av arrangörerna till temadagen.

Eftersom temadagen arrangerades som ett onlinemöte hade vi möjligheten att spela in den. Vill du se någon del i efterhand kan du göra det genom att följa länkarna här nedan:

Välkommen och intro

Vad säger samhället?

Erik Sollander, Skogsstyrelsen

Vad säger omvärlden och marknaden?

Professor Sten B. Nilsson, konsult

Vad säger den vidareförädlande industrin och vad säger skogsbruket som leverantör?

Lars Wilhemsson, Skogforsk

Vad säger forskningen?

Mats Berlin, Skogforsk

Praktiska exempel

Magnus Hertzberg, SweTree Technologies AB

Fröplantager: Idag har vi TreO, vad kommer sen?

Ulfstand Wennström, Skogforsk

Avslutande diskussion