Klimatfrågor och unga forskare i fokus under NordGen Skogs årliga konferens

Intresset var stort när NordGen Skog arrangerade sin årliga konferens i digitalt format. Klimatförändringarna – och de stora utmaningar som skogsbruket står inför – gick som en röd tråd genom konferensprogrammet. I år gavs även mycket utrymme till de unga skogsforskarna.

Ett 90-tal personer från skogsbranschen deltog under NordGen Skogs digitala konferens då 15 föredragshållare gav presentationer under två dagar. Majoriteten av talarna kom från Norden och Baltikum men i talarlistan fanns även österrikiske Silvio Schüler, chef för avdelningen för skogstillväxt, skogsbruk och genetik vid Austrian Research Center for Forests. Hans presentation kretsade kring forskning om begreppet ”assisterad migration” som en möjlighet att anpassa skogsbruket till ett förändrat klimat. Assisterad migration betyder förenklat att populationer av arter får hjälp att flyttas till områden där de förväntas klara sig bättre i framtiden.

Skogsforskaren Silvio Scüler.
Skogsforskaren Silvio Schüler. Foto: Austrian Research Centre for Forests.

– I Centraleuropa och Österrike är klimatförändringarna inte ett kommande problem utan något som pågår. Under de senaste fem åren har vi upplevt stora förändringar i våra skogar. I vissa regioner, som i norra Österrike, har gran delvis försvunnit och vi har även sett effekter från klimatförändringar på tall och bok, sade Silvio Schüler.

Tusentals fröprover

I forskningsprojektet SUSTREE har Silvio Schüler och hans kollegor bland annat byggt upp en databas med 587 proveniensprov och tusentals fröprover från stora delar av Europa. Baserat på denna data har forskarna gjort modeller som visar vilka trädarter från olika regioner som skulle klara sig bäst under olika klimatscenarion. Ett av de mer dystra scenarierna heter RCP 8,5 och innebär bland annat en uppvärmning på fyra till fem grader under åren 2060 till 2080.
– Under dessa förhållanden visar våra modeller bland annat att gran från södra Polen och västra Polen, Tjeckien, och västra Tyskland skulle klara sig bäst över stora delar av Europa, sade Silvio Schüler.

Rapporter från Skandinavien

I de nordiska länderna har utvecklingen inom trädförädling gått framåt under de senaste åren. Arne Steffenrem, ledare för förädlingsprogrammen på Skogfröverket i Norge, berättade om den nödvändiga utvecklingen för att hålla jämna steg med klimatförändringarna och samhällets behov av råvaror. Detta kompletterades med information från Mats Berlin, forskare vid Skogforsk i Sverige, om framsteg med att utveckla nordiska spridningsrekommendationer för furu och gran.
I stort sett alla presentationer berörde klimatförändringarnas betydelse för den europeiska skogsskötseln. Palle Madsen, från företaget InNovaSilva, talade i sin presentation om hur den danska skogsbranschen svarar på ovissheten som klimatförändringar för med sig. Till exempel när det gäller skogsarter som inte funnits inom det danska skogsbruket tidigare.
– Det finns ett ökat intresse för användandet av nya arter och nya hybrider inom skogsbruket. Det handlar exempelvis om valnöt, kastanj, turkisk hassel, tyskoxel och jättehemlock, sa Palle Madsen.

Nya förutsättningar på Island

Runt år 900 var 25 till 40 procent av landytan täckt av skog. Ett högt betestryck och avverkning har bidragit till att skogarna försvunnit med erosion och koldioxidutsläpp som följd. Plantering av träd på dessa områden skulle bidra till att binda koldioxid i atmosfären men också minska utsläppen från marken. Klimatförändringar kan påverka förutsättningarna för skogsplantering, till exempel genom att öka andelen möjliga skogsområden.

Edda Sigurdís Oddsdóttir, forskningschef på Icelandic Forest Service
Forskningschef Edda Sigurdís Oddsdóttir. Foto: Icelandic Forest Service

– Vi har väldigt stora områden som är passande för skogsplantering som nu också är en viktig del av Islands klimatstrategi. Det har lett till ökade anslag för skogsplantering och restaurering av skog. Det finns också ett stort intresse bland företag. Möjligheterna är närmast oändliga för tillfället, sa Edda Sigurdís Oddsdóttir, forskningschef på Icelandic Forest Service.

Unga forskare talade

Under konferensens tema ”Science for the future” fick åtta unga forskare möjlighet att ge kortare presentationer av sina respektive forskningsområden. I programmet fanns bland andra doktoranden Ishita Ahuja från norska NIBIO som berättade om forskning kring skogsplanteringars mikroklimat och fördelen med att plantera skogsplantor i närheten av stubbar.

Granplanta vid stubbe.
Granplanta vid stubbe. Arkivbild: Erling Fløistad, NIBIO.

 

En annan ung talare var Austra Zuševica från Latvian State Forest Research Institute. Hennes presentation handlade om utvecklingen av en ny teknik för att få fram gödning från biogasanläggningar som kan användas vid skogsplantering. Mikko Tikkanen i sin tur, från finska Naturresursinstitutet Luke, berättade om institutets arbete med somatisk embryogens (en metod för vegetativ förökning) på gran. Konferensen avslutades också med en ung forskare, Brynja Hrafnkelsdóttir, verksam vid Icelandic Forestry Research. Hennes presentation handlade om utbredningen av skadedjuret ärtfly som blivit ett vanligare problem på Island.
– Den genomsnittliga långsiktiga uppvärmningen på Island har varit högre än det globala genomsnittet. Vår forskning visar att klimatförändringarna, och särskilt de höga sommartemperaturerna har bidragit till att öka populationen av ärtfly på Island, sa Brynja Hrafnkelsdóttir.