HemHusdjurStark, envis och utrotningshotad – men Färöponnyn är på väg tillbaka

Stark, envis och utrotningshotad – men Färöponnyn är på väg tillbaka

Datum: 26.05.2018 Författare: Sara Landqvist Kategori: Husdjur

Den färöiska hästen är en av världens mest hotade hästraser. Idag finns det bara 85 hästar men ett intensivt arbete pågår för att rädda denna starka, envisa ras som till utseendet påminner mycket om Islandshästen.

 

Gården Signabøgarður ligger vackert utmed en fjord, inbäddad i den fuktiga grönska som är ett så tydligt kännetecken för Färöarna. Idag är det Dorthea Joensen som driver gården som funnits i hennes familj sedan 1400-talet.

– Här har vi tio av de 85 färöiska hästarna som finns kvar på öarna. Eftersom de är så små passar de särskilt bra för barn att rida på, säger hon under tiden som Meldur, en av hingstarna, betar i bakgrunden.

Exporterades till England

I mitten av 1800-talet fanns det mer än 800 färöiska hästar på Färöarna. De användes i jordbruket för arbete och för ridning uppe i bergen. Men med den industriella revolutionen kom mer avancerade och tyngre jordbruksmaskiner som behövde dras av större hästar. Starkare hästar importerandes från Norge under tiden som de små färöiska hästarna exporterades till England.

– De användes i kolgruvorna. Eftersom de är så små, men ändå envisa och starka passade de utmärkt till det. Och bönderna fick bra betalt för dem, upp till en månadslön, säger Dorthea Joensen.

Räddningsaktion inleddes

På 1960-talet fanns det till slut bara fem färöiska hästar kvar; en hingst och fyra märrar. Men då påbörjades en räddningsaktion för att bevara hästrasen. Ett exportförbud för hästarna infördes, och gäller än idag. Alla de hästar som finns på Färöarna idag härstammar från de fem individer som var kvar på 1960-talet.

– Än så länge har vi inte märkt av några större problem till följd av inavel, men vi har inte heller gjort någon undersökning av hur deras gener ser ut. Men vi vet att vi kommer behöva ha minst 200 hästar för att säkert rädda rasen från utrotning, säger Trondur Levinsson som är direktör på det färöiska jordbruksverket.

Jordbruksverket har kontor och en försöksstation för lantbruk bara några kilometer från Dortheas gård Signabøgarður. Kornet ska precis sås på en liten åkerplätt, ovanligt sent eftersom det regnat mycket den senaste tiden. Här finns även planer på att bygga ett stall för de föröiska hingstarna.

– Har vi dem alla på samma ställe kan vi få bättre kontroll över hur de avlas. Hingstar är också lite besvärliga att ha på gårdar som även har märrar. På det här viset kan vi sköta all avling härifrån, för det kan ju vara så att en märr på en av de södra öarna passar bäst ihop med en hingst från de norra, säger Trondur Levinsson.

Turistintresset ökar

På Signabøgarður finns även får, ankor och gäss. Förutom det traditionella gårdsarbetet jobbar Dorthea Joensen och hennes familj också med att ta emot turister från hela världen och berätta mer om de färöiska djuren.

–Intresset för hästarna har ökat mycket. De är väldigt populära bland turisterna. För bara några dagar sedan tog jag emot en grupp från Nya Zeeland som kommit hit främst för att lära sig mer om den färöiska hästen, säger Dorthea Joensen.

Kanske är det just detta intresse för den färöiska hästen som kan bli dess räddning. Bevarande bara för bevarandet skull är inte hållbart, hästen behöver användas till något. Det är därför Dorthea Joensen tillsammans med sin dotter nu arrangerar kurser i att köra med vagn efter hingstarna.

– Vi har ju ibland kryssningsfartyg som kommer in här i viken. Om hingstarna kunde användas för att dra turister runt på ön skulle det verkligen finnas ett incitament till att bevara dem, säger Dorthea Joensen.