Ursprung: Sverige
Engelskt namn: Swedish Coldblooded trotter
Mankhöjd: ca 153cm med ca 90% mellan 146cm och 159cm
Utseende: Brun, svart och fux är vanligast men alla färger förekommer
Typ: Kallblodig travare
Antal föl: 456 registrerade föl preliminärt 2019
Antal betäckta ston 2019: 631

Not at Risk  Vulnerable  Endangered  Critically Endangered  Extinct

Bakgrund

Den svenska kallblodiga travaren är en av de äldsta travraserna i världen med ett ursprung som går tusentals år tillbaks i tiden. Under århundradenas lopp har rasen förändrats genom avel, urval och inkorsningar. Rasen har historiskt använts inom kött- och mjölkproduktion såväl som inom skogs- och jordbruket. Den har också använts av krigsmakten, och efter att ha varit en klövje-, skjuts- och körhäst används den idag mest som fritids- och sporthäst. Den svenska kallblodiga travarens historia är i mångt och mycket grunden till travets utveckling som sport i de nordiska länderna. Rasens förmåga att dra i skritt och trav fick särskild betydelse i det nordiska klimatet i och med att släden uppfanns (Avlsplan for kaldblodstraver, 2020).

Även om rasens specifika bruksområde är travsport gör allsidigheten att hästarna även är uppskattade inom rid- och körsporten. De svenska och norska kallblodstravarna är närbesläktade och det finns ett samarbetsavtal från år 2000 om avel och tävlingar. Svensk Travsport (ST) är avelsorganisation för kallblodstravarna och samarbetar med rasens egna intresseorganisation SLEIPNER.

Bevarande

Jordbruksverket har listat kallblodstravaren som hotad och den ingår i deras bevaringsarbete. Jordbruksverket har en referensgrupp för hudjursgenetiska resurser, där representanter för alla djurraser som är noterade som hotade ingår, och där Svenska Travsport representerar kallblodstravaren. Inavelns utveckling i populationen följs årligen med beräkningar gjorda av Dr Thorvaldur Arnasson och inavel redovisas även på individnivå på såväl Travsport.se, hingstkataloger och Breedly.com.

Den genetiska inaveln har också beräknats hos SLU och NMBU med stöd av ST. En rad aktiviteter har även gjorts för att den svenska delen av populationen inte ska minska ytterligare (-ca 15% från år 2000) via omfördelning av uppfödarmedel, fölstimulanser och tävlingssystemets utformning.

Det finns många gemensamma aspekter i den norska och svenska avelsplanen, som t.ex rastypens betydelse, strikta krav på avelshingstarnas hälsomässiga status och olika åtgärder mot inavel. I dataprogrammet Breedly.com kan man också göra virtuella korsningar där den tänkta avkommans inavelsgrad redovisas. Vid avelsvärdering av hingstar beaktas förutom rastyp, hälsostatus, prestationer, avelsindex, inavelsgrad även hingstarnas släktskap med populationen.

Karakterisering av rasen i forskningen

Det finns forskningsaktiviteter som syftar till att karaktärisera rasen. Karaktärisering är en viktig del av bevarande, eftersom vi därmed lär oss om raserna och deras unika egenskaper som vi kan behöva i framtiden. Eftersom rasen är en del av vårt kulturarv är det också viktigt att säkerställa historisk kunskap om dess utveckling och betydelse för människor. Därför är det viktigt att bevara kunskap om denna ras samtidigt som vi tar vara på vår egen samhällsutveckling.

Baserat på en systematisk studie av NordGen har 13 tillgängliga studier om rasen utförts fram till 2019. Svensk Kallblodig travare är således den mest karaktäriserade svenska hästen och värdig att bevara, med karaktäriseringsstudier som spänner över fenotypiska egenskaper, genetisk mångfald baserad på stamtavla och molekylär genetisk mångfald inom och mellan denna ras och ett urval av andra raser, samt genetisk variation i egenskaper.

Tio av studierna undersöker prestanda, myostatin, DMRT3-genassociering med särskilda gångarter och regioner som väljs för trav. Det senare fokuserar på introduktion, avelsvärden och minimering av inavel. Åtta av studierna fokuserar på molekylär genetisk mångfald. Emellertid hittades inga studier som undersökte rasens sociokulturella betydelse. Eftersom en stor del av studierna fokuserar på att karaktärisera samma, till antal begränsade egenskaper, finns det fortfarande ett stort behov av att karaktärisera denna ras. Det finns fortfarande många egenskaper som det inte har forskats i. Genom ökad kunskap kan vi se till att ta vara på rasen för framtiden.

Fun facts

Den svenska och norska kallblodiga travaren har sedan år 2000 haft ett samarbete om gränsöverskridande samarbete inom avel och har idag ett gemensamt avelsprogram. Detta är bra för att bevara den genetiska mångfalden och för att förhindra inavel.

Publicerad: 13 april 2021

Referenser

Bohlin, O. & Rönningen, K. (1975). Inbreeding and relationship within the North-Swedish horse. Acta Agriculturae Scandinavica 25(2), 121–125. doi:10.1080/00015127509436242.
Fegraeus, K. J., Lawrence, C., Petäjistö, K., Johansson, M. K., Wiklund, M., Olsson, C., Andersson, L., et al. (2017b). Lack of significant associations with early career performance suggest no link between the DMRT3 “gait keeper” mutation and precocity in coldblooded trotters. PLOS ONE 12(5), e0177351. doi:10.1371/journal.pone.0177351.

Fegraeus, K. J., Velie, B. D., Axelsson, J., Ang, R., Hamilton, N. A., Andersson, L., Meadows, J. R. S. & Lindgren, G. (2018b). A potential regulatory region near the EDN3 gene may control both harness racing performance and coat color variation in horses. Physiological Reports 6(10), e13700. doi:10.14814/phy2.13700.

Fegraeus, K. J., Velie, B., Axelsson, J. & Lindgren, G. (2018a). Selective sweep mapping using a unique Nordic horse model revealed edn3 as a candidate gene for harness racing performance. n.d. PAG – Plant and Animal Genome XXVI Conference, January 13–17. Accessed 24 September 2019, available at: https://pag.confex.com/pag/xxvi/meetingapp.cgi/Paper/28321

Kangas, N. (2013). Association of the DMRT3 nonsense mutation with pattern of Locomotin in five different horse breeds. Swedish University of Agricultural Sciences, available at: http://stud.epsilon.slu.se/5834/7/kangas_n_130704.pdf

Kierkegaard, L.S., Groeneveld, L.F., Kettunen, A., Berg, P. (2020). The status and need for characterization of Nordic animal genetic resources, Acta Agriculturae Scandinavica, Section A — Animal Science, 69:1-2, 2-24, DOI: 10.1080/09064702.2020.1722216

Olsen, H. F., Klemetsdal, G., Ødegård, J. & Árnason, T. (2012). Validation of alternative models in genetic evaluation of racing performance in North Swedish and Norwegian cold-blooded trotters: Validation of alternative models in the cold-blooded trotter. Journal of Animal Breeding and Genetics 129(2), 164–170. doi:10.1111/j.1439-0388.2011.00943.x.

Olsen, H. F., Meuwissen, T. & Klemetsdal, G. (2013). Optimal contribution selection applied to the Norwegian and the North-Swedish cold-Blooded trotter – a Feasibility study: Optimal contribution selection in cold-blooded trotters. Journal of Animal Breeding and Genetics 130(3), 170–177. doi:10.1111/j.1439-0388.2012.01005.x.

Petäjistö, K. (2016). The role of myostatin in coldblooded trotter harness racing performance. Second cycle, A2E, Swedish University of Agricultural Sciences, available at: http://stud.epsilon.slu.se/9762/

Promerová, M., Andersson, L. S., Juras, R., Penedo, M. C. T., Reissmann, M., Tozaki, T., Bellone, R., et al. (2014). Worldwide frequency distribution of the “gait keeper” mutation in the DMRT3 gene. Animal Genetics 45(2), 274–282. doi:10.1111/age.12120.

Staiger, E. A., Almén, M. S., Promerová, M., Brooks, S., Cothran, E. G., Imsland, F., Fegraeus, K. J., et al. (2017). The evolutionary history of the DMRT3 “gait keeper” haplotype. Animal Genetics 48(5), 551–559. doi:10.1111/age.12580.

Velie, B. D., Fegraeus, K. J., Solé, M., Rosengren, M. K., Røed, K. H., Ihler, C.-F., Strand, E. & Lindgren, G. (2018). A genome-Wide association study for harness racing success in the Norwegian-Swedish coldblooded trotter reveals genes for learning and energy metabolism. BMC Genetics 19(1), 80. doi:10.1186/s12863-018-0670-3.

Velie, B. D., Lillie, M., Fegraeus, K. J., Rosengren, M. K., Solé, M., Wiklund, M., Ihler, C.-F., Strand, E. & Lindgren, G. (2019). Exploring the genetics of Trotting racing ability in horses using a unique Nordic horse model. BMC Genomics 20(1), 104. doi:10.1186/s12864-019-5484-9.

Viluma, A. (2012). Polymorphism in myostatin gene and athletic performance in Nordic horse breeds. Swedish University of Agricultural Sciences, available at: http://stud.epsilon.slu.se/id/file/2988345