Hem > Nyheter > Husdjur > Auli Bläuer och benbitarnas värld

Auli Bläuer och benbitarnas värld

Datum: 2022.06.03

I bilden ovan tar Auli Bläuer (till vänster) och Lars Backman på Norrbottens museum prover på nötben för att åldersbestämma fynden med hjälp av kol-14-metoden. Bild: Emma Boman.

I arkeologiska utgrävningar hittas ibland rester från forntida boskap och djur. De sköra benfragmenten kan vara svåra att identifiera. Men för en osteolog, expert på ben, berättar de om människans och djurens samexistens – ben kan avslöja stora samhälleliga förändringar, som ägt rum för tusentals år sedan.

I forskningsprojektet ”3MC – Nordiska fjällboskap” ingår genetiker, kulturvetare och spelutvecklare. Auli Bläuer, expert på arkeologisk osteologi, är en del av en forskargrupp som arbetar tvärvetenskapligt för att ta fram och sprida information om de norska, finska och svenska fjällkorasernas gemensamma ursprung och kulturarv. Målet är att den ökade kunskapen ska leda till ett mer hållbart nyttjande av lantraserna som idag är hotade och riskerar att konkurreras ut av mer kommersiella raser.

Djurhållningen avslöjar

När Auli Bläuer berättar om sitt forskningsmaterial bjuder hon på en resa genom tiden. I ett nafs tar vi oss från järnåldern till modern tid och ser den stora inverkan Sverige hade på det medeltida jordbruket i Finland. Bläuer har studerat utvecklingen och förändringarna inom djurhållningen i hela Östersjöområdet.

Låt oss för en stund gå i dragoxens spår. Med sin muskelkraft såg de till att hjulen rullade i det tidiga nordiska jordbruket. Nästan allt tungt arbete utfördes med deras hjälp. Bläuer berättar att hon under tiden för sin avhandling uppmärksammade etnografiska källor, där det framkom att Finland och Estland hade en gemensam oxkultur.

Ben avslöjar

Tillsammans med den estniska zooarkeologen Eve Rannamäki har Bläer avslöjat en hel del ny information om oxar. Till exempel kunde forskarna fastställa åldern då djuren kastrerades.
– Om en tjur kastreras som kalv kommer den att växa till en långbent kastrat. Utförs kastreringen på ett vuxet djur ser man inte denna förändring. I början av medeltiden kastrerades tjurar som könsmogna djur i Finland, liksom i Estland. I slutet av medeltiden, från 1550 och framåt, spreds metoden att kastrera kalvar från Sverige över hela Finland. Vårt benmaterial visar med andra ord tydligt en samhällsförändring i och med att Finland blev en del av Sverige, beskriver Bläuer.

Studier visar också hur nötboskap blev viktiga för finländare under medeltiden. Och ju längre norrut man kommer, desto viktigare var boskapen.
– I Sverige kan trenden observeras redan mot slutet av järnåldern. Det speciella med Finland är att jordbruket i norr alltid har utmanat gränserna för vad som är möjligt. Därför var det en stor utmaning att utfodra djuren på vintern, säger Bläuer.

Djur i kulturen

Det finns få som är experter inom arkeo-osteologi. Bläuer skaffade sin expertis vid Stockholms universitet.
– Forskningsområdet uppkom redan i slutet av 1800-talet. Veterinärer identifierade ben som hittades i arkeologiska utgrävningar, säger Bläuer.
Efter hand har osteologin utvecklats till en självständig disciplin.

– Arbetet är tvärvetenskapligt och kombinerar naturvetenskap och arkeologi. Det är fascinerande att vi arbetar med djur och att djuret är fysiskt närvarande, men i ett helt kulturellt sammanhang. Genom mänskliga spår ser vi om djuret har ätits eller använts på annat sätt, till exempel för tillverkning av föremål eller för ritualer.

Även små ben är intressanta forskningsobjekt och kan avslöja viktig information.
– De kan användas för att studera storleken på ett djur, hur bos. kapsuppfödningen har förändrats under årtusenden, eller ur humanistisk synvinkel betrakta hur människans trosuppfattningar tar form vid olika tidpunkter. Det är möjligt att datera benen och isolera DNA, förklarar Bläuer.

Varifrån kom nordfinsk boskap?

I sin forskning har Auli Bläuer alltid utmanat rådande, ofta felaktiga, föreställningar om historien. Det var också så projektet om nordiska fjällboskap började – när Bläuer och NordGens projektledare Mervi Honkatukia slog ihop sina kloka huvuden för att diskutera de nordfinska boskapens ursprung.

Bläuer har nyligen forskat i en studie, där man identifierade mjölkfettrester från 2000 år gamla krukfragment, som hittats utanför Norges kust.

– Vi hittade inga tecken på att mjölk användes i Lappland där människorna levde i jägar- och samlarkultur. Boskapsuppfödning började långt senare i det svenska och finska inlandet.

Enligt den traditionella uppfattningen spred sig jordbruket från söder till norr. Nordfinsk boskap är dock släkt med andra finska inhemska raser samt fjällboskap i Norge och Sverige.
– Om jordbruket spreds söderifrån borde inte nordliga boskap vara närbesläktade, påpekar Bläuer.

Historiska källor som forskarna granskat tyder också på att den vanligaste färgen på boskap i norr verkar ha varit brun, men det finns också omnämnanden om vita och kulliga, alltså hornlösa, djur.
– Det verkar ha funnits vita, kulliga nötkreatur i Finland innan den systematiska aveln och stambokföringen. Detsamma gäller för Sverige. Men vi har bara enstaka hänvisningar, och det är därför vi går till botten med frågeställningen i projektet om nordiska fjällboskap.

Människans plats i tiden

Inom en mycket snar framtid förväntas intressanta forskningsresultat. Det benmaterial som Bläuer samlat in från museer i Sverige, Norge och Finland kommer att analyseras, och forntida DNA, som isolerats från ben, kommer att avslöja nordiska fjällboskaps historia och ursprung.

Hur ser arkeologen på nuet och vårt förhållande till djur?
– Människan ser inte alltid sin egen plats i historien. I västvärlden lever vi nu i en exceptionell tid där människan kan leva oberoende av djur, utan produkter av animaliskt ursprung eller någon kontakt med djur. Ur ett arkeologiskt perspektiv är detta helt nytt. Och förändringen har gått väldigt snabbt. Fram tills nu har djurens tillvaro i mänskliga samhällen sett helt annorlunda ut än vad det gör idag, reflekterar Bläuer.
Därför fortsätter forskningsarbetet kring ben. För att främja den tvärvetenskapliga forskningen om husdjur. Och för att bidra till insatserna kring att bevara ursprungsraserna.

3MC-projektet finansieras med ett bidrag från Interreg Nord, Lapin liitto och Länsstyrelsen Norrbotten 2019-2022 och har 5 nordiska partners. NordGen är koordinator för projektet och ansvarar för utredning av stamtavla och befolkningens släktskap, spridning av resultat och implementering av applikationer. NordGen ansvarar för att etablera nätverket.