Home > News > Farm Animals > 100-year-old Breeding Station: A Treasure Chest of Knowledge for Project Researching the History and Genetics of Nordic Mountain Cattle

100-year-old Breeding Station: A Treasure Chest of Knowledge for Project Researching the History and Genetics of Nordic Mountain Cattle

Date: 2020.11.17

Contact: farm-animals@nordgen.org

One of Sweden’s largest breeding centers for mountain cattle was situated on a farm in Trollsåsen, Jämtland County. Although it is more than 100 years since it lost its official status as a breeding center, the legacy from Trollsåsen lives on in the detailed documentation still preserved on the farm. The documentation is a treasure chest of knowledge for the 3MC project, that aims to gather and disseminate knowledge about the origins and cultural history of the Nordic Mountain Cattle.

The project 3MC – Traditional Transboundary Mountain Cattle Breeds in Nordic, which is led by NordGen, has several partners in the Nordic countries. It aims to research, collect and spread knowledge about the Nordic mountain cattle. When the farm in Trollsåsen was taken over by new owners, a decision had to be made about the future of the documentation from the breeding station. Therefore, both the Jämtland County Administrative Board and NordGen were contacted.

The material from “Trollsåsens afvelscentrum” is rich in detail. Among other things, there are handwritten notes from an auction in Östersund in 1910 where the bull Balder was sold for SEK 500.

“We are grateful that we were contacted. We now have the opportunity to influence how the valuable material is to be archived and saved for future research purposes, said Hilja Solala, researcher focusing on animal history at the University of Tampere and one of the participants in the 3MC project. She continued: “The 3MC project has an interdisciplinary approach to the subject. To give an example, we combine genetic research with cultural studies. In this way we get a nuanced picture of the history and lineage of the mountain cattle. The material from Trollsåsen consists of photographs and detailed descriptions of things such as feeding, breeding, yield and market value of the animals. The documentation gives us knowledge about the animals’ characteristics, as well as insights into everyday life at a breeding station” said Hilja Solala.

The barn at Trollsåsen’s breeding center, approximately 1917

The breeding station for mountain cattle, which had official status as a breeding center between 1905 and 1920, was one of the largest in the country. It was seen as a model for what a well-functioning breeding station should look like. The atmosphere is described in a historical chronicle published by Jämtlands läns kungl. Hushållningssällskap in 1917:

“It is with a pleasant feeling that you enter Trollsåsen’s barn. It is light and airy. The herd can be surveyed at once, and the animals stand there prosperous, all equal, clean and fine in their beautiful white suit, with black ear tips, black mule, black rings around the eyes and some with “woven in” black dots on the sides, a true type for the mountain breed”. -Jämtlands läns Kungliga hushållningssällskap 1817-1917, af S.J. Kardell

There were approximately 20 cows at the breeding station.

The legacy of Trollsåsen lives on still today. Trollsåsen’s breeding center was in fact leading the way when it came to producing bulls for breeding. Robert Nilsson is a Swedish farmer and breeder of mountain cattle. He has served as chairman of Svensk Fjällrasavel and has documented the history of the mountain breed. He is also familiar with the material from Trollsåsen. Robert is part of the 3MC project’s reference group and contributes with his solid knowledge: “There is not a cow of mountain breed in Sweden that would not be related to one of the bulls on the farm. I look forward to hearing more about what the 3MC project can reveal about the genetics of mountain cattle, says Robert Nilsson, and continues: “Above all, I hope that the project can contribute with further clarity to the Finnish part of the mountain breed’s history and lineage. In this way, we can avoid problems that arise with inbreeding and develop ways to help with breeding across national borders in the Nordic countries. It is important that the mountain breeds can be saved. The Nordic landraces are valuable in order to be able to run energy-efficient and environmentally friendly agriculture in the future, but then their qualities must be saved for the future.

Dana II was one of Trollsåsen’s breeding center’s most celebrated cows. It received first prize and “Hemmansägarens” first honorary prize as Sweden’s best most productive cow of mountain breed.

Projektet 3MC – Traditional Transboundary Mountain Cattle Breeds in Nordic som leds av NordGen men har flera olika samarbetspartners i de nordiska länderna, syftar till att forska, samla in och sprida kunskap om de nordiska fjällkoraserna. När gården i Trollsåsen skulle byta ägare behövde man ta ett beslut om vad som skulle göras med all dokumentation från avelsstationen. Därför kontaktades både länsstyrelsen Jämtlands län och NordGen.

Materialet från “Trollsåsens afvelscentrum” imponerar med sin detaljrikedom. Bland annat finns handskrivna anteckningar från “Afvelsdjursauktionen i Östersund” år 1910 där tjuren Balder såldes för 500 kr.

– Vi är tacksamma för att vi blev kontaktade. Nu får vi möjligheten att påverka hur det värdefulla materialet ska arkiveras och sparas för framtida forskningsändamål, säger Hilja Solala, forskare med inriktning husdjurshistoria vid Tammerfors Universitet och en av deltagarna i projektet 3MC. Hon fortsätter: – Inom 3MC-projektet jobbar vi tvärvetenskapligt. Genom att få många olika infallsvinklar – till exempel kombinerar vi genforskning med kulturstudier – får vi en nyanserad bild av fjällrasernas historia och härstamning. Materialet från Trollsåsen består bland annat av bilder och detaljerade beskrivningar om djurens utfodring, avel, avkastning och handelsvärde. Den detaljerade dokumentationen ger oss kunskap om djurens egenskaper, liksom vardagen på en avelsstation, säger Hilja Solala.

Ladugården vid Trollsåsens afvelscentrum, ca 1917

Avelsstationen för fjällkor, som hade officiell status som avelscentrum mellan 1905 och 1920, var en av de största i landet. På sin tid sågs den som en modell för hur en välfungerande avelsstation skulle se ut. I en historisk skildring utgiven av Jämtlands läns kungl. Hushållningssällskap 1917 beskrivs stämningen:

“Det är med en öfverraskande och angenäm känsla som man träder in i Trollsåsens ladugård. Det är ljust och luftigt. Besättningen kan på en gång öfverblickas, och djuren stå där välmående, alla lika, rena och fina i den vackra hvita dräkten, med svarta öronspetsar, svart mule, svarta ringar kring ögonen och en del med “inväfda” svarta prickar på sidorna, en sann typ för fjällrasen”-Jämtlands läns kungl. Hushållningssällskap 1817-1917, af S.J. Kardell

Besättningen på Trollsåsen avelsstation bestod av ca 20 kor.

Arvet från Trollsåsen lever vidare än i dag. Trollsåsens afvelscentrum var nämligen tongivande när det gäller framtagning av avelstjurar. Robert Nilsson är bonde, fjällkouppfödare och har varit ordförande för Svensk Fjällrasavel. Han har under 20 års tid dokumenterat fjällrasens historia, och har studerat materialet från Trollsåsen. Robert är med i 3MC-projektets referensgrupp och bidrar med sin gedigna kunskap: – Det finns inte en fjällko i Sverige som inte skulle vara släkt med någon av tjurarna på gården. Jag ser fram emot att höra mer om vad 3MC-projektet kan få fram om fjällkornas genetik, säger Robert Nilsson, och fortsätter: – Framförallt hoppas jag att projektet kan bidra med ytterligare klarhet i den finska delen av fjällrasens historia. Genom att kartlägga besättningarnas släktskap kan vi undvika problem som uppstår i och med inavel och utveckla sätt att hjälpas åt i aveln över landsgränserna i Norden. Det är viktigt att fjällrasen kan räddas för framtiden som något annat än en museiko. De nordiska lantraserna är värdefulla för att i framtiden kunna bedriva ett energisnålt och miljöeffektivt lantbruk, men då måste deras kvaliteter räddas för framtiden redan idag!

Dana II var en av Trollsåsens afvelscentrums mest firade mjölkkor. Dana fick första pris samt “Hemmansägarens” första hederspris som Sveriges bästa smörko av fjällras.