Hem > Nyheter > Husdjur > NordFrost ska ta fram nordiska riktlinjer för kryoförvaring av husdjur och fisk

NordFrost ska ta fram nordiska riktlinjer för kryoförvaring av husdjur och fisk

Datum: 2021.02.19

I det nya NordFrost-projektet, som NordGen samordnar, kommer ett expertnätverk ta fram en plan för kryobevaring av husdjurs- och fiskgenetiska resurser i de nordiska länderna. Projektet kommer att skapa riktlinjer för arbetet men också kartlägga svagheter och riskfaktorer. På lång sikt ska de nya riktlinjerna bidra till en ökad motståndskraft i det nordiska lantbruket.

De egenskaper våra lantrasdjur bär på i sina gener är viktiga för framtiden. Just eftersom de har en så bred genetisk mångfald är de särskilt värdefulla för att ställa om till framtida utmaningar som klimatförändringar och minskande biologisk mångfald. Våra lantraser behövs för att trygga vår framtida livsmedelstillgång men det är en stor utmaning att bevara de djurgenetiska resurserna utanför djurens naturliga livsmiljö.

”Vi är glada för att projektet nu har gått av stapeln. Behovet att skydda och på ett bättre sätt ta vara på de nordiska lantrasdjurens genetiska resurser är stort”, säger Mervi Honkatukia, sektionsledare på NordGen Farm Animlas.

Hela populationer kan utplånas

Hela djurpopulationer kan utplånas vid extrema väderhändelser eller andra miljökatastrofer De lantrasdjur som ursprungligen använts i det nordiska lantbruket har stor anpassningsförmåga men de är samtidigt extra känsliga eftersom de ofta består av små och lokalt anpassade populationer. Den breda genetiska mångfald de bär på kan samtidigt vara avgörande för att anpassa vårt lantbruk tillframtidens utmaningar.

Kryokonservering är en metod som används för att bevara genetiken hos till exempel utrotningshotade lantrasdjur, och är ett bra komplement till bevarandeåtgärder i djurets naturliga livsmiljö. Kryokonservering sker vanligtvis genom att samla och frysa ner spermier, äggceller, embryon och somatiska celler i flytande kväve.

Nordiskt samarbete

De nordiska länderna har en lång tradition av att samarbeta om frågor kring miljö, kultur och vetenskaplig forskning. Trots det bevaras de djurgenetiska resurserna i allmänhet endast på nationell nivå utan gränsöverskridande samarbete. I NordFrost-projektet skapas ett nätverk som ska jobba för att öka medvetenheten bland forskare, beslutsfattare, genbanker och lantbrukare om vikten av gemensamma riktlinjer och mål för kryokonservering.

– NordFrost-nätverket kommer att omfatta en bred grupp av intressenter. Genom nätverksträffar kan människor med olika bakgrund träffas, dela erfarenheter och skapa gemensamma insatser för att bevara våra lantrasdjur. Den genetiska mångfald de bär på kan bidra till ett mer motståndskraftigt jordbruk, mer inhemskt producerad mat och en högre grad av självförsörjning i Norden, säger Mervi Honkatukia.

Som en försäkring

En del av projektet är att undersöka de ekonomiska aspekterna av att skydda våra genetiska resurser – något som förbises för det mesta. Det ekonomiska värdet genetiska resurser tillför kan vi inte få fram med hjälp av marknadspriserna. Forskaren Annika Tienhaara, som ingår i NordFrost-teamet, specialiserar sig på att hitta metoder för att definiera det ekonomiska värdet som förknippas med våra genetiska resurser:

Bild: Annika Tienhaara, Luke

– Kryobevaring kan ses som en försäkring för framtiden. Den genetiska mångfalden är utgångspunkten i djuravel. Med klimatförändringar kan egenskaper som till exempel motståndskraft och anpassningsförmåga bli viktigare än produktivitet, som idag ses som det viktigaste, säger hon

Det ekonomiska värdet i bevarandet av de genetiska resurserna definieras genom ett så kallat optionsvärde, som uppstår i potentialet av att kunna använda de genetiska resurserna i framtiden. I regel underskattas värdet, eftersom de framtida potential inte tas upp i beslutsprocesser.

– Det är svårt att uppskatta den exakta siffran för hur värdefulla våra genetiska resurser är. Men vi kan göra en uppskattning genom att undersöka hur mycket människor skulle vara villiga att betala för att bevara våra genetiska resurser. En sak är säker – att nå beslutsfattare med en grov uppskattning gör det mycket lättare för dem att fatta beslut, säger Annika Tienhaara.