Hem > Nyheter > Växter > NordGens rödklöversamling viktig för utvecklingen av vinterhärdiga foderväxter

NordGens rödklöversamling viktig för utvecklingen av vinterhärdiga foderväxter

Datum: 2021.04.22

I projektet Arctic Clover har vilda sorter och lantsorter ur NordGens samling av rödklöver jämförts med kommersiella sorter. En ny vetenskaplig artikel visar nu att genbanksmaterialet bär på viktiga egenskaper som kan användas för att ta fram bättre rödklöversorter, inte minst när det gäller foderväxtens vinteröverlevnad.

Kommersiell odling av grödor som spannmål eller grönsaker kräver jordbruksmark av god kvalitet. Det kalla klimatet och den korta odlingssäsongen bidrar också till att stora delar av jordbruksarealen i de nordiska länderna istället upptas av vall eller naturbetesmarker för djurhållning.

Anna Palmé, NordGens expert på foderväxter och vilda kulturväxt-släktingar.

– Rödklöver är den viktigaste vallbaljväxten i Norden men idag finns begränsningar i hur foderväxten kan användas, delvis på grund av problem kopplat till dess härdighet. Vid sådd av vall kombineras rödklöver med olika gräsarter men rödklövern har en tendens att klara vintrarna dåligt och försvinna ur vallen efter en tid, säger Anna Palmé, en av NordGens växtexperter som också är medförfattare till artikeln.

Detta är en av anledningarna till att NordGens arbetsgrupp för vallväxter initierade projektet Arctic Clover 2014. Resultat från det nu avslutade projektet presenterades nyligen genom en artikel i Journal of Agronomy and Crop Science. 48 vilda sorter och lantsorter av rödklöver ur NordGens samling valdes ut eftersom de representerade en geografisk spridning i de nordiska länderna. Genbanksmaterialet utvärderades och accessionernas egenskaper jämfördes med sex kommersiella rödklöversorter från förädlingsföretagen Lantmännen, Graminor och Boreal.

Evalueringsförsök i fyra länder

Under 2015 och 2016 gjordes evalueringsförsök i fält på fyra platser i Norge, Sverige, Finland och Island. I Norge genomfördes även ett kontrollerat odlingsförsök i växthus där så kallade LT50-test genomfördes för att studera vid vilken temperatur 50 procent av plantorna dog. Försöken visade bland annat att en majoritet av accessionerna från NordGen klarade sig bättre än de kommersiella sorterna när det gäller vinteröverlevnad och tolerans mot kyla. Lantsorterna och det vilda materialet kan därmed utgöra en viktig genetisk resurs vid framtida förädlingsarbete.

– Det finns viktig variation i genbanken som är väldigt intressant i förädlingssyfte, till exempel när det gäller vinteröverlevnad. Men det finns också variation när det gäller avkastningen och blomningen som är betydelsefull för fröproduktionen, säger Palmé.

En ökad användning av rödklöver som foder i Norden kan ge flera miljömässiga fördelar. Gräs fixerar inte kväve men det kan baljväxter som rödklöver göra.

– Att odla mer rödklöver är också ett steg i ledet för att minska beroendet av importerat proteinfoder. En kombination av exempelvis lokalt odlade ärtor, bondbönor och rödklöver kan bidra till att sojaimporten minskar, säger Palmé.

Värdefull information för växtförädlare

Linda Öhlund arbetar med foderväxtförädling på Lantmännen och hon är också medförfattare till artikeln.

– Informationen från den här typen av studier är väldigt värdefull för oss inom växtförädlingen. Rödklöver som art är i regel starkt anpassad till dess odlingsplats och i den här studien lyckades vi med gemensamma krafter utvärdera ett betydande antal accessioner av rödklöver från NordGen på flera platser runt om i de nordiska länderna. Genom studien kunde vi identifiera flera accessioner som hade intressanta egenskaper som vi gärna vill nyttja för vidare förädlingsaktiviteter, säger Öhlund.

Linda Öhlund arbetar på Lantmännen med förädling av foderväxter. Foto: Camilla Calmsund.

Fortsatt forskning

Hon är också involverad i flera fortsatta studier på bland annat rödklöver som finansieras av SLU Grogrund. I ett av projekten, med titeln ”Resistensförädling för friska grödor”, sker arbete med flera arter. Arbetet med rödklöver kommer att ledas av Christina Dixelius på SLU Ultuna. Här ska rödklöverns viktigaste sjukdomar, rotröta och klöverröta, detaljstuderas. Ett annat projekt har titeln ”Genomisk selektion i rödklöver (Trifolium pratense L) ” och leds av Mulatu Gelata Dida på SLU Alnarp.

– I det projektet kommer vi utvärdera odlingsvärdet och andra egenskaper för ett stort antal sorter, förädlingslinjer samt semivilda och andra populationer från NordGen. Utvärderingen görs bland annat i fältförsök runt om i landet, säger Öhlund.

FAKTA

Gräsmarker som sås regelbundet täcker 48 procent av jordbruksarealen i Norge. I Sverige är motsvarande procentsats 40 och i Finland 28. På Island är merparten av jordbruksmarken gräsmark men mestadels naturbetesmark.

Projektets fältförsök på rödklöver genomfördes i Jokioinen (Finland), Korpa (Island), Løken (Norge) och Lännäs (Sverige).

I NordGens samling finns totalt cirka 500 accessioner av rödklöver.