Hem > Nyheter > Husdjur > Ny, unik studie visar på potential i att använda mjölk från lantraser till produktion av livsmedelskomponenter med hälsofrämjande egenskaper

Ny, unik studie visar på potential i att använda mjölk från lantraser till produktion av livsmedelskomponenter med hälsofrämjande egenskaper

Datum: 2021.04.29

Kontakt: farm-animals@nordgen.org

En nyligen publicerad vetenskaplig studie har för första gången någonsin undersökt oligosackarider i mjölk från nordeuropeiska lantraser. Mjölkoligosackarider är av särskilt intresse på grund av dess bioaktiva och hälsofrämjande egenskaper. De goda resultatet från studien kan leda till nya kommersiella användningsområden för mjölk från de nordiska lantraserna. Det kan betyda mycket för att främja ett hållbart nyttjande av lantraserna som i många fall riskerar att dö ut.

I mänsklig bröstmjölk finns allt som en nyfödd bebis behöver, inte minst bidrar den med en mängd biologiska aktiviteter som är hälsofrämjande. Detta sker tack vare en mängd olika viktiga komponenter i mjölken, bland dem oligosackarider som exempelvis fungerar som probiotika i tarmarna och är bra för immunsystemet. Komjölk innehåller oligosackarider som liknar dem i mänsklig bröstmjölk. Tidigare studier på mjölk från kommersiella raser har visat på fördelarna med att använda den för att producera livsmedel med hälsofrämjande egenskap, som exempelvis modersmjölksersättning. För första gången någonsin har nu även mjölk från lantraser studerats och resultaten är positiva.

– Lantraser bär på en väldigt bred genetisk mångfald och det märks på variationen av oligosackarider och sammansättningen av dem i deras mjölk. Studien visar också att flera av lantraserna hade en halt av de nyttiga oligosackariderna som stod ut jämfört med kommersiella raser, säger Anne Vuholm Sunds, PhD-student på fakulteten för livsmedelsvetenskap på Århus Universitet och huvudförfattare till artikeln “Comparison of bovine milk oligosaccharides in native North European cattle breeds”.

Resultat från Nordiskt nätverk

Mjölkproverna som analyserats av Barile lab vid University of California, Davis, samlades in som en del av arbetet med det nordiska nätverket NordMilk, som koordinerades av NordGen 2016–2017. Att nätverkets arbete lett till konkreta och relevanta forskningsresultat skapar nu nytt hopp för lantraserna.

– Den här typen av forskning är väldigt bra nyheter för de nordiska boskapslantraserna. Om vi kan identifiera nya marknader för deras produkter kan vi skapa incitament för bönder att behålla lantraserna istället för att ersätta dem med kommersiella raser som ger högre avkastning, säger Mervi Honkatukia, sektionsledare för NordGen Husdjur.

80 mjölkprover från åtta lantraser

Inom studien har 80 mjölkprover från åtta olika lantraser analyserats. Största mängden oligosackarider fanns i mjölk från Västlig Finnko som hade signifikant högre halter än alla andra raser och ungefär dubbelt så höga halter som i mjölken från kommersiella raser. I Finland håller yrkesskolan Ahlman’s lantrasen som en levande genbank och de är glada att höra om resultaten från studien.

Neva (Östlig Finnko) vilar huvudet ovanpå Miilu (Västlig Finnko) på Ahlman’s levande genbank. Bild: Riitta Niiranen/Ahlman’s

– De exceptionellt goda oligosackaridsresultaten som samlats in från den Västliga Finnkon är väldigt intressanta. De öppnar för nya kommersiella möjligheter och ett helt nytt produktutvecklingsområde – till exempel genom att tillverka nya produkter på Ahlman’s egna mejeri. Baserat på de här resultaten kan vi använda mjölken för att ta fram hälsofrämjande produkter, säger Riitta Niiranen, projektledare på Ahlman’s.

Enligt henne innebär resultaten från studien att yrkesskolan nu har ännu ett sätt att rättfärdiga sin levande genbank, eftersom de speciella gener och egenskaper inte kan återskapas om de förloras.

– Entreprenörer kan också dra fördel av resultaten eftersom vi nu har ytterligare anledningar att bevara lantraserna för framtiden. Mjölkbönder som håller Västlig Finnko kan nu få betalt för kvaliteten på sin mjölk, inte bara kvantiteten, avslutar Niiranen.

Nya användningsområden även för norska Dølafen

I studien diskuterar författarna att aveln för ökad mjölkproduktion inom kommersiella raser kan ha lett till ett lägre innehåll av oligosackarider med tanke på tidigare undersökningar som visat att köttdjur har ett högre innehåll av oligosackarider i sin mjölk. Detta har betydelse för en annan nordisk lantras, den norska Dølafen, som kommer från de frodiga betesdalarna norr om Oslo. Den är klassad som utrotningshotad även om populationsstorleken ökat de senaste årtiondena, mycket tack vare bevarandearbetet som utförs av avelsorganisationen Dølafelaget. Morten Bjerkvik är ordförande för organisationen och mycket optimistisk till resultaten i studien.

– Detta kan vara väldigt goda nyheter för den norska Dølafen. Rasen har bara nyligen gått från klassningen kritiskt utrotningshotad till att bara vara utrotningshotad. Men alla framsteg beror på att användningen av rasen som köttko har ökat. Som mjölkko är den nästan helt utdöd. Att använda lantrasen för dess mjölk istället hade kunnat rädda Dølafen, säger han.

Dølafe. Bild: Anna Rehnberg/Norsk genressurssenter

De åtta lantraserna vars mjölk analyserades var:

Norsk Dølafe
Svensk Fjällko
Dansk Röd anno 1970
Isländsk boskap
Litauisk Svartvit boskap
Västlig Finnko
Östlig Finnko