Hem > Nyheter > Växter > NordGen deltar i internationellt möte om växtgenetiska resurser

NordGen deltar i internationellt möte om växtgenetiska resurser

Datum: 2022.09.22

Större skördar, bättre näringsinnehåll och mer klimattåliga grödor. De fördelar som finns lagrade i våra odlade och vilda växters gener behöver fördelas på ett globalt rättvist sätt och komma alla tillhanda. Men det är inte helt lätt att lyckas med i praktiken. Den här veckan samlas representanter från 147 länder och ett antal organisationer i Indien. Pressen på att de ska komma överens är stor.

Efter närmare tre års pandemi var det många kära återseenden för delegaterna som vanligtvis träffas vartannat år som en del i arbetet med det internationella fördraget om växtgenetiska resurser för livsmedel och jordbruk. Men trots glada tillrop i korridorerna på hotellet i New Delhi finns det en hel del meningsskiljaktigheter som behöver hanteras i mötesrummen.

– Flera svåra frågor behöver lösas snart för att inte tilltron till det internationella växtfördraget ska minska. I en orolig värld där klimatförändringar accelererar, den biologiska mångfalden minskar snabbt och nationell självförsörjning blir allt viktigare, är det avgörande att säkra ett välfungerande internationellt system som reglerar tillgången och rättigheterna till genetiska resurser, säger Lise Lykke Steffensen, NordGens direktör.

Växtfördraget ska stärka fattiga länder

Växtgenetiska resurser kan leda till stora fördelar, exempelvis om man använder en gammal sort av vete för att utveckla en ny vetesort som tål torka bättre. Det internationella växtfördraget har två syften. Dels att säkerställa att alla har möjlighet att få tillgång till exempelvis den gamla vetesorten, dels att fördelarna som kommer från den nya vetesorten fördelas på ett rättvist sätt. Det som diskuteras den här veckan är försök att förbättra fördraget så att det inkluderar fler växtarter och genererar mer pengar till de länder som behöver det för att kunna ta hand om sina växtgenetiska resurser.

NordGen är observatör

Som de nordiska ländernas gemensamma genbank och kunskapscenter för genetiska resurser har NordGen observatörsstatus i mötet. Utöver att delta i mötet har NordGen rapporterat om arbetet med Svalbard Global Seed Vault, arrangerat två side events och deltagit i ett, men även haft flera informella möten.

Sarada Krishnan från Crop Trust, Federico Condón från INIA Uruguay och Lise Lykke Steffensen från NordGen på ett side event om Svalbard Global Seed Vault.

– I samtalen med delegaterna märker jag att det finns en stor vilja att hitta lösningar och nå fram till en överenskommelse. Men det är svårt eftersom de olika parterna står långt ifrån varandra i vissa frågor. Samtidigt behöver man helt enkelt komma vidare, säger Lise Lykke Steffensen.

Länderna äger sina genetiska resurser

Konventionen om Biologisk Mångfald från 1992 slår fast att det är det land där de genetiska resurserna finns som har ägarrätten till dem. Länderna behöver alltså inte dela med sig av sina genetiska resurser om de inte vill och många länder har infört stränga regler som reglerar detta. Dessa regler utgör ett hinder för forskning och utveckling som behöver genetiska resurser i deras arbete – vilket kan leda till stora framsteg inom biologi, medicin och jordbruk för hela mänskligheten. Men reglerna har införts eftersom många av länderna har historiskt dåliga erfarenheter av att naturresurser beslagtagits utan att lokalbefolkningen fått ta del av den rikedom de lett till.

I det här sammanhanget sticker de nordiska länderna ut. Som bekant är det, via allemansrätten, tillåtet för vem som helst att röra sig i naturen i Norden (så länge man inte förstör odlad mark) och exempelvis samla in frön från vilda växter. NordGen skickar också ut fröprover från hela den nordiska frösamlingen om cirka 530 arter till de som behöver den för utbildning, forskning och växtförädling utan kostnad. Detta regleras i det som kallas Kalmardeklarationen som antogs av de nordiska ministrarna för miljö, jordbruk och skog 2003.

– De senaste åren har det hänt mycket inom de internationella avtal som reglerar dessa frågor så Kalmardeklarationen behöver uppdateras och anpassas till dagens förhållande. Därför har NordGen de senaste två åren lett ett arbete med att nå nordisk samsyn i den här frågan, säger Lise Lykke Steffensen.

Täcker in alla områden

Inom arbetet har flera nordiska seminarier arrangerats för att täcka in alla områden av genetiska resurser; växter, djur, skog, vilda och akvatiska genetiska resurser, svampar och mikroorganismer – med målet att nå fram till en gemensam nordisk syn på genetiska resurser som är i linje med hur de internationella avtalen utvecklats.

– Inom kort kommer vi att kunna publicera tydliga rekommendationer om tillgång och rättigheter till de nordiska och nationella genetiska resurserna och förslag på hur de ska hanteras och fördelas. Dessa ska sedan de nordiska ministrarna för fiske, livsmedel, jord- och skogsbruk samt miljö och klimat ta beslut om. Men vi kan säga redan nu att grundsynen även i fortsättningen förväntas vara att de genetiska resurser som NordGen har hand om ska ägas gemensamt av de nordiska länderna och vara fritt tillgängliga, säger Lise Lykke Steffensen.