Framtidens livsmedelsförsörjning börjar i växtförädlingen
När klimatförändringar, nya växtsjukdomar och geopolitiska störningar sätter livsmedelsförsörjningen på prov blir det allt tydligare att framtidens livsmedelssystem kräver både starkare nordiskt samarbete och snabbare utveckling av motståndskraftiga grödor. Det var det genomgående budskapet när forskare, växtförädlare, beslutsfattare, företag och finansiärer samlades i Malmö för konferensen Seeds of Resilience, där växtgenetiska resurser och växtförädling lyftes fram som nycklar till ökad beredskap och hållbarhet.
Ingen aktör kan lösa utmaningarna ensam
När Karen Ellemann, generalsekreterare för Nordiska ministerrådet, öppnade konferensen lyfte hon fram behovet av grödor som kan stå emot klimatförändringar, leverera höga skördar med mindre insatser och samtidigt bidra till näringsrik kost. Hon betonade även vikten av gränsöverskridande samverkan.
– Ingen nation kan skydda den biologiska mångfalden ensam. Ingen institution kan bevara världens genetiska resurser på egen hand. Vi behöver varandra. Ett tydligt exempel på sådant viktigt samarbete är NordGen.
Detta synsätt genomsyrar Nordic Public-Private Partnership (PPP) for pre-breeding (Nordic PPP), ett partnerskap mellan offentliga forskningsaktörer och privata växtförädlingsföretag som stod värd för konferensen tillsammans med NordGen, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och EUCARPIA.
I sitt välkomstanförande konstaterade Kati Lassi, senior specialist vid Finlands Jord- och skogsbruksministerium och ordförande för PPP:s styrgrupp, att de nordiska länderna verkar under unika odlingsförhållanden där samarbete är avgörande för att utveckla grödor som klarar klimatrelaterade stressfaktorer. Genom att kombinera genetiska resurser, forskning och praktisk förädling kan utvecklingen av nya sorter accelereras.
Betydelsen av denna samverkansmodell underströks av Muath Alsheikh, ledare för forskning och utveckling vid Graminor AS. Han förklarade att Nordic PPP gör det möjligt att genomföra forskning som skulle vara svår för enskilda företag att bära själva och fungerar som en brygga mellan offentlig forskning och kommersiell växtförädling.
Nordisk livsmedelssäkerhet
Diskussionerna om odlingssystem, bevarandeåtgärder och den nyaste teknologin präglades av en övergripande fråga – framtidens livsmedelssäkerhet. Det här är en utmaning även för de nordiska länderna, som är beroende av fungerande internationella försörjningskedjor.
Enligt NIBIO har Norges självförsörjningsgrad för livsmedel legat mellan 40 och 50 procent sedan 1950-talet och uppgick till 47 procent år 2023, medan Sverige importerar omkring hälften av den mat som konsumeras, enligt LRF. Finland är däremot nära självförsörjande på flera animaliska produkter och har under senare år haft ett överskott av brödsäd, även om produktionen är beroende av importerade insatsvaror som gödsel, bränsle, foderprotein och jordbruksmaskiner.
Mot denna bakgrund står det klart att framtidens livsmedelssystem kräver både starkare växtförädling och tätare samarbete, vilket tydliggjordes under konferensen.
Genetisk mångfald som beredskapsfråga
En återkommande fråga under konferensen var hur jordbruket ska anpassas till en alltmer oförutsägbar miljö. För växtförädlare handlar utmaningen inte om enskilda egenskaper, utan om sorter som måste klara flera påfrestningar samtidigt, såsom torka, värme, översvämningar, frost och sjukdomar. Här blir tillgången till genetisk mångfald avgörande.
Nigel Maxted, professor vid Universitet i Birmingham, beskrev hur inte bara klimatförändringar, men också pandemier, handelshinder och geopolitiska konflikter kan skapa allvarliga störningar i livsmedelssystemen. Samtidigt går genetisk variation ofta förlorad när grödor domesticeras och förädlas. Därför pekade han på vilda släktingar till dagens grödor som en av de viktigaste resurserna för framtida klimatanpassning.
– Om vi vill ha mångfald i våra grödor är vilda kulturväxtsläktingar rätt ställe att vända sig till för klimatresiliens, sa Maxted.
Hans budskap var att växtgenetiska resurser inte bara är en fråga för forskare och genbanker, utan en förutsättning för långsiktig livsmedelsberedskap.
Från forskning till resultat på fältet
Konferensen visade också hur växtförädling redan i dag bidrar till konkreta lösningar.
Morten Lillemo, professor vid Norges miljö- och biovetenskapliga universitet, presenterade arbetet med att utveckla spannmål som står emot Fusarium graminearum, en svampsjukdom som producerar mykotoxiner i spannmål och leder till skrumpna korn samt orsakar stora ekonomiska förluster. Efter att mer aggressiva fusariumstammar etablerades i Norge under 2000-talet visade sig många kommersiella sorter vara mottagliga. Genom långsiktigt förädlingsarbete har resistensen successivt förbättrats och mer motståndskraftiga sorter introducerats på marknaden.
Ett annat exempel kom från Åsa Grimberg, forskare vid SLU, som lyfte fram bondbönans potential i omställningen till mer hållbara livsmedelssystem. Bondbönor innehåller 20–30 procent protein, kräver lite eller ingen kvävegödsling och bidrar till ökad biologisk mångfald. Trots det odlas grödan på endast 1,6 procent av Sveriges åkermark. För att öka odlingen krävs inte bara bättre sorter utan investeringar längs hela värdekedjan, från lantbruk och livsmedelsindustri till handel och konsumenter.
Resiliens byggs i hela systemet
Flera talare betonade även att bättre gener inte ensamma räcker för att skapa resilienta livsmedelssystem. Däribland beskrev Beatrix Alsanius, professor vid SLU, hur en växts genetiska potential först blir verklig resiliens när den samverkar med hela det biologiska systemet. Växter påverkas inte bara av sin omgivning utan formar också jordens mikrobiologi och den biologiska mångfalden omkring sig.
Samma systemperspektiv återkom hos Paul Neve, professor vid Århus universitet, som visade hur moderna jordbrukssystem blivit allt mer beroende av bekämpningsmedel samtidigt som den biologiska mångfalden minskat. Han lyfte bland annat forskning som visar att skördeförlusterna är lägre i odlingsfält med större ogräsdiversitet. Slutsatsen var att biologisk mångfald inte bara är en miljöfråga utan också en förutsättning för robusta odlingssystem.
Konferensens slutsats var både enhällig och angelägen. I en tid då klimatförändringar, biologisk mångfald, beredskap och livsmedelsförsörjning blir allt mer sammanflätade är växtförädling en strategisk investering för samhället. Framgången avgörs däremot inte bara av nya tekniker eller nya sorter – den avgörs av förmågan att samarbeta över discipliner, sektorer och landsgränser. Det är där fröna till framtidens resiliens faktiskt sås.
Fakta
- Konferensen organiserades under tre dagar i Malmö och innehöll även en exkursion till Lantmännens växtförädling i Svalöv, NordGen och SLU.
- Över 200 personer deltog på plats och online, cirka 40 av dessa var talare i programmet.
- Konferensen samlade också över 50 vetenskapliga posters i en utställning, där Alexandra Sanfeliu Meliá, PhD vid Köpenhamns Universitet, utsågs till vinnare av bästa postern.
- Konferensen finansierades av NordGen, Det nordiska partnerskapet mellan offentliga och privata aktörer (PPP) för pre-breeding, EUCARPIA, SLU och Partnerskap Alnarp.