Från genbank till matbord: En resa genom forskning, förädling och förvaltning
Tre dagar i Danmark gav NordGens personal möjlighet att lyfta blicken från dagliga arbetsrutiner och vidga horisonten i fråga om nordiskt samarbete och innovativa sätt att bevara genetiska resurser.
NordGens årliga personalresa gick denna gång till Flakkebjerg, Aarhus och Randers. Genom att få ett bredare perspektiv på vårt uppdrag utanför kontorets väggar, återvände vi till Alnarp och Ås med nya kontakter, kunskaper och inspiration att föda tillbaka in i vår verksamhet. Däribland fick vi se hur våra fröprover kommer till praktisk användning i främjandet av hållbara jordbruksmetoder och smaka på mat lagad på nordiska kulturarvsväxter.
Inget bi, inget frö
Under vårt besök i Flakkebjerg på Aarhus Universitets Institut for Agroøkologi och Center for Kvantitativ Genetik og Genomforskning fick vi direkt insikt i forskningsinitiativ inom växtförädling och växtskydd.
Seniorforskare Birte Boelt presenterade både klöverns historiska betydelse för lantbruket och de utmaningar som finns i dagens fröproduktion av klöver. Rödklöver har spelat en central roll genom sin förmåga att binda kväve och förbättra markens bördighet, medan vitklöver beskrevs som en av de mest odlingsosäkra grödorna, där pollineringen är helt avgörande för frösättningen. Därför pågår nu dels ett EU-projekt som undersöker hur olika rödklöversorter och pollinatörer påverkar fröbildningen, dels projektet Bio4Seed som utvecklar metoder för biologisk bekämpning av skadedjur i frögrödor på friland, med målet att stärka en mer hållbar fröproduktion.
Vi fick också ta del av arbetet vid Global Rust Reference Center (GRRC), som fokuserar på övervakning och forskning kring gulrost och svartrost i vete samt utveckling av tidiga varningssystem. Centret förvaltar omkring 30 000 rostprover, inklusive material från 1950-talet, och analyserar både sjukdomarnas egenskaper och genetiska variation för att följa deras utveckling och identifiera nya hot. Målet är att möjliggöra förebyggande åtgärder innan sjukdomsutbrott får större genomslag.
Framtidsanpassat lantbruk
Digitaliseringens betydelse för framtidens jordbruk var ett återkommande tema, både på Aarhus Universitet och under de övriga studiebesöken.
Däribland fick vi inblick i precisionsjordbruk med fokus på ogräs och sjukdomar. Utifrån digital kartläggning av fält kan så kallad spot spraying minska användningen av växtskyddsmedel genom mer träffsäkra insatser. Lektor och sektionsledare René Gislum beskrev även de frågor som i dag präglar den danska lantbruksdebatten, där hanteringen av kväve och ambitionen att fasa ut pesticider står i fokus. Denna omställning är nära kopplad till politiska regleringar, samtidigt som nya normer för gödsling och ekonomiska incitament pekar ut möjliga vägar för framtidens lantbruk.
I Randers besökte NordGen Viking Genetics, där vi fick se hur långsiktig avel kan bidra till ett mer konkurrenskraftigt och hållbart lantbruk.
Seniorforskare Morten Kargo beskrev hur avelsarbetet styrs av Nordic Total Merit (NTM), ett totalindex som sammanväger omkring 90 ärftliga egenskaper inom bland annat produktion, hälsa, fertilitet, livslängd och fodereffektivitet. Syftet är att stärka besättningarnas genetiska potential över generationer och förena lönsamhet med funktionalitet genom att avla fram djur med hög produktionsförmåga, god hälsa och robusthet. Samtidigt betonades att avel är ett långsiktigt arbete, där resultaten av dagens beslut ofta blir synliga först efter tre till sju år.
Sammantaget illustrerade besöket hur genetisk forskning, digital teknik och kontinuerliga investeringar i forskning och utveckling används för att stärka både produktivitet och hållbarhet i nordiskt lantbruk.
Att bevara genom att använda
Ett av de sista studiebesöken gick till Biosfæren i Randers, ett initiativ under utveckling som har ambitionen att bli ett nationellt centrum för bevarande av biologisk mångfald och genetiska resurser. Här mötte vi en vision om hur forskning, genbanker och kunskapsspridning kan samlas under samma tak för att möta den pågående biodiversitetskrisen. Med planer på bland annat en kryogen genbank och nya former av samverkan mellan forskning, näringsliv och allmänhet vill Biosfæren göra bevarande till något mer än en fråga för experter.
Ett konkret exempel på hur detta kan ske i praktiken presenterades genom Origenal. Initiativet bygger på en enkel men kärnfull idé: det som används och uppskattas har också bättre förutsättningar att bevaras. Genom att skapa marknader för produkter från ursprungliga husdjursraser och äldre kulturväxter bidrar Origenal till att hålla genetiska resurser levande. Flera av de grödor som används odlas från frömaterial som bevaras av NordGen, vilket visar hur material från genbanker kan hitta vägen tillbaka till åkrar, kök och matbord.
Årets personalresa kretsade kring samma fråga – hur bevarar vi genetiska resurser för framtiden genom att också använda dem i nutiden? Från växtförädling och djuravel till biodiversitet och matproduktion visade studiebesöken att genetiska resurser utgör en levande länk mellan dåtid, nutid och framtid. Genom att bevara, utveckla och använda dem stärks förutsättningarna för framtidens lantbruk och livsmedelssystem.