Trädslag, skogsfröer och motståndskraftigt skogsbruk i ett föränderligt nordiskt klimat i fokus
Användningen av främmande trädslag för att hjälpa de nordiska skogarna att anpassa sig till klimatförändringarna var ett av huvudämnena som nyligen diskuterades vid NordGens årliga skogskonferens. Utöver många intressanta presentationer innehöll programmet även besök vid flera närliggande försöksplatser samt en workshop om försörjningssituationen för skogsfrö och skogsplantor i Nordens förändrade klimat.
Nyligen arrangerade NordGen och samarbetspartners NordGen Forest Conference 2026 – Tree Species – Seeds – Resilient Use. Omkring 50 forskare, växtförädlare, förvaltare och andra personer verksamma inom skogssektorn deltog i konferensen som ägde rum under två dagar i norska Bergen och regionen. Torleiv Skage, seniorrådgivare vid Statsforvaltaren i Vestland, hälsade deltagarna välkomna, följd av NordGens direktör Lene Krøl Andersen.
– I Norden har vi olika landskap, klimat och skogliga traditioner. Men vi delar de utmaningar som ligger framför oss, och vi kan inte lösa dem ensamma. Därför anser jag att denna konferens är mycket viktig och att det nordiska samarbetet har något särskilt att erbjuda. Tack för att ni är här, sade Krøl Andersen i sitt öppningstal.
Resilienta skogsfröer och plantor
Konferensens första talare var Erik Dahl Kjær, professor vid Köpenhamns universitet. Hans presentation handlade om skogsfröer och plantor för nordiska skogar som klarar klimatförändringarnas påfrestningar. Kjærs huvudbudskap var att mångfald bör prioriteras för att stärka de nordiska skogarnas framtida motståndskraft. Flera möjligheter att öka den genetiska mångfalden utöver dagens nivå diskuterades.
Utgångspunkten för Erik Kjærs resonemang är användningen av fler trädslag med frökällor som har hög genetisk variation. Hans förslag till en ”Plan A” är att använda ett bredare urval av lövträd som i dag har sin nordliga utbredningsgräns i Norden. Samtidigt utmanar klimatförändringarnas omfattning och hastighet skogarnas förmåga att anpassa sig tillräckligt snabbt. Därför föreslog Kjær att komplettera ”Plan A” med en ”Plan B”, där ”föranpassade” fröer introduceras från områden där dagens klimat liknar det klimat som förväntas i framtiden. En ytterligare ”Plan C” kan bli nödvändig om den globala uppvärmningen fortsätter i hög takt. ”Plan C” innebär en bredare användning av arter som i dag inte är naturligt förekommande i Norden men som kan vara bättre anpassade till ett framtida varmare klimat.
Han gav flera exempel ur ett danskt perspektiv på arter som kan få större betydelse i framtidens skogsbruk. Tyskoxel (Sorbus torminalis) är ett exempel på en art som i dag har liten betydelse men som kan bli viktig i framtiden. Douglasgran (Pseudotsuga menziesii) är ett annat exempel som redan betraktas som ett viktigt trädslag inom danskt skogsbruk.
– En större mångfald av arter och frökällor kommer att öka både motståndskraften och återhämtningsförmågan i våra skogar. Det är svårt att utesluta någon av de strategier som nämnts, och en kombination av olika angreppssätt kan behövas för att lyckas, sade professor Kjær.
– Samtidigt måste vi vara försiktiga när vi introducerar nya arter för att undvika problem kopplade till fel provenienser, nya sjukdomar eller att arter blir invasiva. En stegvis strategi rekommenderas, men det är viktigt att ta de första stegen så snart som möjligt.
Framtidens trädslag i Norge
Gro Hylen, seniorrådgivare vid den norska Landbruksdirektoratet, var en annan talare på konferensen som tog upp frågan om nya trädslag. Hon presenterade två rapporter som tagits fram av Landbruksdirektoratet, Norsk Frøsenter och NIBIO. Rapporterna fokuserar på vilka trädslag som kan bidra till att upprätthålla framtida skogsproduktion och virkesförsörjning i Norge. I sin presentation visade hon en klimatmodell baserad på SSP2-4.5, ”mellanscenariot”, som förutspår att granens naturliga utbredningsområden kommer att minska i Norge, och särskilt i Sverige och Finland.
Samtidigt har Norge ett av Europas strängaste regelverk när det gäller introduktion av nya trädslag för skogsbruk. I sin presentation lyfte Hylen fram några centrala slutsatser.
– Klimatförändringarna kan öka behovet av ytterligare kommersiella trädslag i Norge, och vi har redan värdefulla förädlingspopulationer och historiskt försöksmaterial. Men den verkliga flaskhalsen kommer att vara tillgången på frö. Den framtida användningen kommer att bero på hur vi balanserar klimatanpassning, produktionsmål och miljöregleringar.
Viktiga utmaningar och prioriterade områden
Programmet innehöll också presentationer om ny teknik, EU-lagstiftning och kopplingen mellan skogsfröer och Svalbards globala frövalv. Under den andra delen av konferensens första dag genomfördes en workshop inom ramen för ett projekt initierat av Nordiska ministerrådet. Projektet syftar till att kartlägga försörjningssituationen för skogsfrö och plantor i ett föränderligt nordiskt klimat. Under workshopen, som organiserades Nordic Forest Research (SNS) och leddes av Malin von Essen, bidrog deltagarna genom att identifiera några av de viktigaste utmaningarna och prioriterade områdena för vidare utredning.
Den andra konferensdagen ägnades åt exkursioner i regionen. Gruppen besökte flera lokala försöksplatser och även båtbyggarverkstaden Stiftinga Oselvarverkstaden, där traditionella norska träbåtar byggs av handplockade, gamla ekar och tallar. Vid en försöksyta i Bjørnafjorden kommun på utdikad myr guidade den oberoende forskaren Bernt Håvard Øyen deltagarna och visade planteringar av olika granarter som etablerades mellan 1965 och 1967, med varierande framgång.
”Vi har många liknande platser i Norge som kan användas när nya trädslag ska utvärderas. Här har till exempel serbisk gran (Picea omorika) klarat sig bra och den skulle kunna vara ett klokt val i framtiden, även ur ett ekonomiskt perspektiv”, sade Øyen.
Fakta: NordGens skogskonferenser
- NordGens skogskonferens arrangeras årligen i nära samarbete med de nationella representanterna i NordGens råd för skogsföryngring.
- De nordiska länderna turas om att stå värd för konferensen, och nästa år kommer den att hållas i Sverige.