Djupdykning i björkens potential under NordGens skogskonferens på Island – Europas minst beskogade land
Plantering av björk och förädlingsprogram var några av många ämnen som diskuterades under NordGens årliga skogskonferens, som nyligen hölls i södra Island. Förutom att lyssna på ett femtontal föreläsare hade deltagarna möjlighet att besöka naturligt föryngrad björkskog i närområdet.
Tidigare i veckan arrangerade NordGen och Land and Forest Iceland en skogskonferens med titeln ”Birch at the heart of reforestation.” Cirka 70 personer hade därför rest till Hella, Island, beläget sydost om Reykjavík. Under konferensens första dag lyssnade deltagarna på femton föredrag. Ágúst Sigurðsson, direktör för myndigheten Land og Skógur, hälsade deltagarna välkomna, följt av NordGens direktör Lene Krøl Andersen.
– Vi arbetar alla för att stödja motståndskraftiga skogar för framtida generationer. Alla i detta rum förstår vikten av detta uppdrag. Att koppla samman nordisk expertis, som idag, är avgörande för att nå våra mål. Vi kan åstadkomma stora saker tillsammans, sade Lene Krøl Andersen.
Ökat intresse för planterad björk
Programmet fortsatte med en presentation av Emma Holmström, professor vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, som höll ett föredrag som kretsade kring förädling och skogsbruk av björk ur ett nordiskt och baltiskt perspektiv. Hon berättade bland annat att björk är det vanligaste lövträdet i Skandinavien och används till många ändamål såsom livsmedel, bränsle, fiber och virke. Hittills har användningen av björk i Sverige dock varit något opportunistisk. Den etableras lätt genom naturlig föryngring men hanteras ofta utan tydlig avsikt. Men det finns mycket björk i dagens produktionsskogar och potential att utveckla marknaden om kvalitetsprodukter kan levereras.
– Numera ser vi ett ökat intresse för att plantera björk med genetiskt förädlat material, även som huvudsakligt trädslag, sade Emma Holmström.
– Men ska den planteras för snabb tillväxt eller för bestånd, det är frågan. Vid plantering av björk är det viktigt att tidigt fundera kring beståndens täthet, gallring är nyckeln för att främja snabbare diameterutveckling.
En av talarna från Norge var Mari Kjos, växtförädlare vid Skogfrøverket, som berättade om starten av ett förädlingsprogram för vårtbjörk (Betula pendula) i Norge. För detta ändamål etablerades ett fröplantage nära Hamar 2023, som ska försörja östra och södra Norge. Bakgrunden till initiativet är att det norska lantbruks- och matdepartementet vill öka investeringarna i andra trädslag än gran och tall, som idag utgör 90 % av den årliga produktionen i Norge. Industrin efterfrågar också virke av högre kvalitet.
– Vårtbjörk, i växelbruk med norsk gran, kan vara ett alternativ i områden med hög risk för rotröta. Frekvensen av rotröta är till exempel mycket hög i östra delar av Norges inland. I framtiden är målet att utöka förädlingspopulationen med 200 nya plus-träd med provenienser från hela Norge, säger Mari Kjos.
1,5 procent skog
Programmet innehöll naturligtvis också flera presentationer om isländska förhållanden, med ämnen som skadedjur, sjukdomar, jordhälsa och skogsträdsförädling. En av de isländska talarna var Aðalsteinn Sigurgeirsson, skogsgenetiker vid Land and Forest Iceland. Han inledde sin presentation med orden: ”Välkommen till Island, Europas minst beskogade land.”
Idag är endast 1,5 % av landytan täckt av naturliga, inhemska björkskogar. De flesta av dessa skogar är dock för låga för att uppfylla FAO:s definition av skog. Vegetationen består främst av glasbjörk (Betula pubescens). Ytterligare 0,5 % av Islands landyta består av planterad skog, mestadels av introducerade arter. Efter en kort historisk översikt fokuserade presentationen på en studie med fem försöksplatser från ett proveniensförsök som etablerades 1998 med 50 naturliga populationer av glasbjörk. Under 2020 och 2021 bedömdes dessa ytor för överlevnad, bladrost (Melampsoridium betulinum), fröproduktion, höjd och diameter.
”Resultaten visar en positiv och ofta signifikant korrelation i rangordningen av provenienser mellan de olika försöksytorna. Detta tyder starkt på att björkens prestation till stor del bestäms av dess genotyp, inte bara av den lokala miljön,” sade Aðalsteinn Sigurgeirsson.
Den andra dagen ägnades helt åt skogsexkursioner i området. Först stannade bussen vid Nauthúsagil, där gruppen såg ett rönnträd som är minst 150 år gammalt och förfader till Islands planterade rönnar. Resan fortsatte sedan via dramatiska flodövergångar till det natursköna området Þórsmörk, där gruppen observerade naturlig föryngring och expansion av björkskogar.
FAKTARUTA: NordGens skogskonferenser
Skogskonferensen arrangeras årligen av NordGen i nära samarbete med de nationella representanterna i NordGens råd för skoglig föryngring. De nordiska länderna turas om att vara värd för konferensen – nästa år kommer den att hållas i Norge.
