Kan havre hjälpa till att klimatsäkra våra livsmedelssystem? Det ska projektet AVENUE ta reda på

Men i takt med att klimatförändringarna tilltar och de globala livsmedelssystemen utsätts för allt större osäkerhet – hur kan Danmark fortsätta ligga i framkant och samtidigt nå sitt nationella mål om klimatneutralitet till 2050? 

En viktig del av lösningen kan finnas i ett spannmål med stor potential: havre. 

Växande utmaning 

Jordbruks‑ och livsmedelssystemen spelar en central roll i den gröna omställningen och står för omkring en tredjedel av de totala, människoskapade växthusgasutsläppen, enligt FN:s livsmedels‑ och jordbruksorganisation FAO (2025). Samtidigt ökar behovet av att producera tillräckligt med livsmedel, foder och bränsle. 

För att hantera detta dilemma utgör markbaserade klimatåtgärder några av de viktigaste verktygen som finns tillgängliga i dag. Exempel på lösningar är att använda rätt grödor på rätt plats, minska insatsmedel, skapa robusta system som klarar klimatvariationer samt producera livsmedel med högt näringsvärde per enhet klimatpåverkan. 

Det är här havren kommer in. 

Havre har ett lågt koldioxidavtryck och kräver relativt lite insatsmedel tack vare sitt låga kvävebehov, sin sjukdomsresistens och sin förmåga att effektivt hålla ogräs borta. Dessutom är det i dag en av de största ekologiskt odlade grödorna i Danmark. Nu samlar projektet AVENUE experter inom växtgenetik, agronomi och matematik för att ta tillvara havrens unika egenskaper. 

Projektledaren Sidsel Birkelund Schmidt, seniorrådgivare vid Innovationscenter for Økologisk Landbrug, förklarar: 

– Havre lämpar sig särskilt väl för ekologisk odling i norra Europa tack vare sin tålighet och anpassningsförmåga. Den största utmaningen för havreproducenter är dock den bristande stabiliteten i utbud och kvalitet från år till år, vilket till stor del beror på säsongsvariationer i miljöförhållandena. Vi fokuserar därför på behovet av att utveckla tåliga havresorter och ta itu med några av de nya utmaningarna inom livsmedelsindustrin för att bidra till att trygga livsmedelsproduktionen, säger Sidsel Birkelund Schmidt.  

Projektet kommer att utvärdera 200 havresorter, varav 180 kommer från den nordiska frösamlingen som bevaras av NordGen. Totalt skyddas omkring 1 000 fröprover av havre i den nordiska ländernas gemensamma genbank. 

– I detta material tror vi att vi kan identifiera särskilt intressanta egenskaper som kan bli viktiga för framtida forskning och växtförädling i Danmark, men även i andra nordiska länder och i Skottland. Genom att samla mer kunskap om fröproverna underlättar vi användningen av frösamlingen för att skapa bättre sorter i framtiden, säger Jan Svensson, senior forskare vid NordGen med ansvar för spannmålssamlingen. 

Baserat på insamlade data kommer AVENUE att ta fram nytt förädlingsmaterial anpassat för olika klimatscenarier, för att framtidssäkra en hållbar havreproduktion. Projektet kommer också att fokusera på havrens hälsofördelar. 

Groende lösningar 

Havre är ett av världens hälsosammaste sädesslag – rikt på protein, mineraler, antioxidanter och β‑glukanfibrer, vilka är förknippade med sänkta kolesterolnivåer och förbättrad blodsockerkontroll. Detta näringsinnehåll kommer också att analyseras i detalj inom AVENUE‑projektet för att stödja en hälsofrämjande havreproduktion. 

– Målet är att identifiera en "superhavre" med högt näringsvärde och stabila egenskaper inom hållbart ekologiskt jordbruk. I fältförsök på tre platser förra året såg vi stora skillnader mellan våra 200 havresorter vad gäller agronomiska egenskaper som avkastning, axningsdatum, växthöjd och axform. Nu analyserar vi kornen för kvalitetsegenskaper, samtidigt som vi upprepar förra årets fältförsök för att fånga upp säsongsvariationer, säger Sidsel Birkelund Schmidt. 

Projektets tredelade strategi – att förena näringsrik, pålitlig och klimattålig havre med ekologiska odlingsmetoder – syftar till att bidra till både Danmarks och världens hållbarhetsmål.

Nu tar AVENUE konkreta steg mot detta mål. De 200 havresorterna har nyligen såtts på NordGens fält. Med försök i tre länder – Sverige, Danmark och Skottland – är arbetet i gång, och vi ser fram emot resultaten under den tvååriga försöksperioden.

Projektet AVENUE finansieras av Novo Nordisk Fonden och pågår från 2025 till 2027. Data som samlas in inom projektet kommer att registreras i Nordic Baltic Genebanks Information System (GENBIS) och bli offentligt tillgängliga för förädlare och den bredare forskningsgemenskapen inom havreforskning.