Pris till nordiskt forskningssamarbete för bevarandet av hästraser

2026.11.02

Visste du att 13 av de 14 nordiska hästraserna klassas som sårbara eller hotade? Projektet Genomisk kartläggning som redskap för hållbart avelsarbete i inhemska nordiska hästraser arbetar för att förändra det genom att kombinera modern genomik med praktiskt bevarandearbete.

Bakom projektet står forskare från NordGen, Norges miljö- och biovetenskapliga universitet (NMBU) och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), som tillsammans med forskare och avelsorganisationer från hela Norden har undersökt hur modern genomik kan stärka bevarandet av nordiska hästraser.

Arbetet belönades nyligen med utmärkelsen Årets hästforskningsprojekt 2026 från Stiftelsen Hästforskning (SHF). Priset tilldelas forskning som bidrar med värdefulla resultat för hästar, avel och hästnäringen, och uppmärksammar projektets viktiga bidrag till kunskapen om de nordiska hästrasernas genetiska mångfald.

Ny kunskap för framtidens hästraser

De nordiska hästraserna bär på ett unikt genetiskt och kulturhistoriskt arv. Samtidigt har många av raserna små populationer, vilket ökar risken för inavel och förlust av genetisk variation. För att säkerställa att raserna förblir friska och livskraftiga krävs kunskap som kan omsättas i praktiskt avelsarbete.

I projektet analyserades arvsmassan hos 190 hästar från åtta nordiska raser: dølahest, nordsvensk brukshäst, kallblodstravare, fjordhäst, nordlandshäst/lyngshäst, gotlandsruss, svensk ardenner och färöhäst. Genom analyserna kunde forskarna kartlägga rasernas genetiska variation, släktskap och inavelsnivåer med större precision än tidigare.

Resultaten visar att flera av raserna har begränsad genetisk variation, men också att det finns betydande skillnader mellan dem. Därmed blir det tydligt att effektiva bevarandeinsatser och avelsstrategier måste anpassas till varje enskild ras.

Enligt Maria Kjetså, husdjursspecialist på NordGen, visar projektet värdet av att samla kompetens, data och genetiskt material från hela Norden.

– Tillsammans har vi kunnat skapa kunskap som ger uppfödare och rasföreningar bättre verktyg för att bevara genetisk variation och säkra livskraftiga hästpopulationer för framtiden, säger Kjetså.

Resultat med direkt nytta för uppfödare

En viktig målsättning har varit att ta fram kunskap som kan användas direkt av uppfödare och rasföreningar. Resultaten ger bättre underlag för att planera parningar, minska risken för inavel och bevara så mycket genetisk variation som möjligt inom raserna.

Studien visade bland annat att den färöiska hästen hade den lägsta genetiska variationen och den högsta graden av inavel bland de undersökta raserna, medan svensk ardenner uppvisade störst genetisk variation. Resultaten speglar rasernas olika historia och populationsutveckling och understryker behovet av skräddarsydda bevarandestrategier.

Forskarna kunde också visa att dølahest, nordsvensk brukshäst samt svensk och norsk kallblodstravare är genetiskt nära besläktade. Fynden bekräftar den långa historien av avelsutbyte och samarbete mellan de nordiska länderna. 

Ytterligare ett viktigt resultat var att en ny referensgenomsekvens utvecklad från finsk häst fångade upp fler genetiska varianter hos de nordiska hästraserna än den traditionella referensen baserad på engelskt fullblod. Det öppnar för mer träffsäkra genetiska analyser och bättre verktyg för framtida avels- och bevarandeprogram.

Inom projektet har även ett masterarbete om den färöiska hästens genetiska mångfald och populationsstruktur genomförts, vilket bidrar med ytterligare kunskap om en av Nordens mest utsatta hästraser.

Ett exempel på styrkan i nordiskt samarbete

Att projektet nu tilldelas utmärkelsen Årets hästforskningsprojekt 2026 understryker både forskningens vetenskapliga kvalitet och dess praktiska betydelse. Samtidigt är projektet ett tydligt exempel på hur nordiskt samarbete kan skapa resultat som enskilda länder har svårt att uppnå på egen hand. Genom att kombinera expertis, genetiska resurser och data från hela regionen har forskarna fått en samlad bild av de nordiska hästrasernas genetiska situation, som kan bidra till att bevara nordiska husdjursgenetiska resurser för kommande generationer. 

Arbetet fortsätter också framåt. Flera vetenskapliga artiklar förväntas publiceras under de kommande åren och kommer att ge ytterligare kunskap som kan stärka bevarandet och den hållbara utvecklingen av nordiska hästraser.