Gutefår
- Hem
- Vårt arbete
- Husdjur
- Nordiska lantrasdjur
- Gutefår
Gutefår stammar från Gotland och är nära släkt med gotlandsfåret. Rasen beskrivs som mycket väl lämpad för landskapsvård.
Att gutefår är vällämpade för landskapsvård beror på att rasen gärna betar i buskmarker och lättare skogsmark. Deras kroppsbyggnad gör att de kan röra sig smidigt i kuperad terräng. De är härdiga och väl anpassade till skiftande väderförhållanden.
Namn: Gutefår.
Vikt: 45–60 kg (tacka) respektive 70–100 kg (bagge).
Mankhöjd: Cirka 67 cm för tackor och 73–76 cm för baggar.
Utseende: Färgen varierar från svart genom olika nyanser av grått till vitt. Bruna inslags kan förekomma. Vita djur kan ha större eller mindre rödgulaktiga fläckar i pälsen. Hos årslamm blir de yttre delarna av ulltussarna ofta "solblekt" bruna under hösten. Fläckiga djur förekommer. Ullen fälls säsongvis och byts på försommaren när den gamla pälsen släpper.
Typ: Kortsvansad.
Ull: Lammen har mjuk och jämn ull. Äldre djur har grövre ull som ofta innehåller märghår, vilket är viktigt för ullens luftighet och värmehållande förmåga.
Horn: Både tackor och baggar har horn.
Födelsevikt: 1,5–3 kg.
Antal avelstackor i Sverige (2022): 1 695.
Livskraftig – Sårbar – Starkt hotad – Akut hotad – Utdöd
Den første, kjente og dokumenterte utstilling hvor denne rasen var stilt, var i 1898 på Lyngseidet i Troms. På 1930-tallet ble det satt i gang organisert avl av nordlandshest/lyngshest.
Läs mer om lantrasen
Honningbier er truet av intensivt jordbruk, tap av habitat og klimaendringer over hele verden og er viktige å bevare, ikke bare på grunn av honningproduksjon, men også på grunn av deres pollineringstjenester.
Läs mer om lantrasen
Dølafeet stammer opprinnelig fra Gudbrandsdalen, Østerdalen og Hedmarken. I områdene nord for Oslo var det store forekomster av næringsrike beiteområder, men det var langt til større byer for avsetning av melkeprodukter.
Läs mer om lantrasen