Lantrasdjur
Det finns över 160 nordiska lantrasdjur. På den här sidan kan du hitta mer information om några av dem.
-
Nordlandshest/lyngshest
Den første, kjente og dokumenterte utstilling hvor denne rasen var stilt, var i 1898 på Lyngseidet i Troms. På 1930-tallet ble det satt i gang organisert avl av nordlandshest/lyngshest.
-
Den Nordiske Brunbia
Honningbier er truet av intensivt jordbruk, tap av habitat og klimaendringer over hele verden og er viktige å bevare, ikke bare på grunn av honningproduksjon, men også på grunn av deres pollineringstjenester.
-
Dølafe
Dølafeet stammer opprinnelig fra Gudbrandsdalen, Østerdalen og Hedmarken. I områdene nord for Oslo var det store forekomster av næringsrike beiteområder, men det var langt til større byer for avsetning av melkeprodukter.
-
Jysk kvæg
Jysk kvæg er en af Danmarks ældste kvægracer. Som navnet antyder, stammer racen fra en broget type kvæg der var udbredt i Jylland fra 1600- til 1900-tallet.
-
Íslenski hesturinn
The Icelandic horse breed has developed from ponies taken to Iceland by Norse settlers in the 9th and 10th centuries.
-
Sortbroget Dansk Malkerace anno 1965
Racen udspringer af Jysk Kvæg og er i FAO’s registreringssystem Domestic Animal Diversity Information System (DAD-IS) også kendt under de engelske navne Danish Black and White Cattle samt Danish Holstein.
-
Zemaitukas
Since the 19th century, the Zemaitukas horses were used as a labour source in agriculture, as a means of transport, and objects for export.
-
Fjordhest
Fjordhesten er den nasjonale hesterasen som har størst populasjoner utenfor Norges grenser blant annet i Danmark, Sverige, Belgia, Nederland, Tyskland og USA.
-
Svensk Fjällras inkl. Fjällnära boskap
Den svenska fjällrasen av idag är sprungen ur den lantras av östligt ursprung som hållits i de norra delarna av Norden i minst 1 000 år.
-
Dølahest
Dølahesten har sin opprinnelse i Gudbrandsdalen og Østlandet for øvrig. Rasen ble etablert i 1857, og oppsto etter at det midt på 1800-tallet ble behov for å avle fram en hest spesielt egnet til arbeid i jord- og skogbruk og til skyssvesenet.
-
Svensk kallblodig travare
Den svenska kallblodiga travaren är en av de äldsta travraserna i världen med ett ursprung som går tusentals år tillbaks i tiden. Under århundradenas lopp har rasen förändrats genom avel, urval och inkorsningar.
-
Frederiksborghesten
Frederiksborg racen blev grundlagt i det 16. århundrede af de danske konger Frederik II og Christian IV, der samlede det bedste hestemateriale fra tidens store kongelige stutterier i Europa.
-
Agersøkvæg
I 1990’erne blev en besætning af anderledes udseende kvæg opdaget på Agersø. En ø ud for Skælskør, imellem Sjælland og Fyn.
-
Sidet Trønderfe og Nordlandsfe (STN)
Rasen har sin bakgrunn i midt- og nordområdene i Norge. STN er hovedsakelig en melkerase, tilpasset forholdene i dal- og fjellbygder i Norge.
-
Føroysk neyt
De første mennesker der bosatte sig på Færøerne for 12-1500 år siden medbragte kvæg. Historien fortæller at bestanden levede isoleret på Færøerne i de følgende flere hundrede år.
-
Norsk Kaldblodstraver
Norsk kaldblodstraver er en hardfør, allsidig og sterk hesterase som har felles opphav med norske dølahesten. Selv om rasen avles for et spesifikt bruksområde, gjør dens allsidighet at den også egner seg godt som hobby- og konkurransehest i øvrige ride- og kjøresporter. Den svenske og norske kaldblodstraveren er nært beslektet og landene har i dag en samarbeidsavtale fra år 2000 om avl og travløp for kaldblodstraveren.
-
Nordsvensk brukshäst
Den nordsvenska brukshästen har utvecklats från lokala lantrashästar på det svenska fastlandet. Hästen är avbildad både som ridhäst och draghäst i hällristningar från bronsåldern. Det var dock först på 600-talet som en egentlig sele utvecklades, så att hästen kunde dra större lass.
-
Gotlandsruss
Gotlandsruss är en av de äldsta hästraserna i Europa och Sveriges enda inhemska ponnyras. Som namnet tyder på, kommer rasen ursprungligen från Gotland, där hästarna levde mer eller mindre som vilda i början.
-
Svensk Ardenner
De första ardennerhingstarna importerades till Sverige, av greve C. G: Wrangel, 1873 och 1874 följde ett par ston. Hästarna kom från sydöstra Belgien, på gränsen till Frankrike, som anses vara ardennerhästens ursprungsplats.
-
Svenska lantrasfår
Fåret är ett av de äldsta domesticerade djuren i Sverige. Det finns långa traditioner av att bruka får för produktion av både ull och kött.
-
Norske saueraser
Sauen er et av Norges eldste husdyr, og det finnes lange tradisjoner med å ta vare på og bruke den til produksjon av både ull og kjøtt.
-
Ryafår
Ryafåret anses härstamma från de nordeuropeiska kortsvansade fåren. Det är ett medelstort får med relativt korta ben och riklig ull.
-
Dala pälsfår
Dala pälsfår tillhör gruppen allmogefår. De är friska och härdiga med goda moderegenskaper.
-
Fjällnäsfår
Fjällnäsfår tillhör gruppen allmogefår och är en kvarleva av de får som tidigare var vanliga i norra Sverige.
-
Gestrikefår
Gestrikefår kommer ursprungligen från Mörtebo i norra Gästrikland och var tidigare vanliga i områdena kring Mörtebo, Lingbo och Järbo.
-
Helsingefår
Helsingefår hör till allmogefåren. De härstammar från två olika grupper av får från samma område, som delar liknande egenskaper och utseende.
-
Klövsjöfår
Dagens klövsjöfår härstammar från en grupp får som Ivar Andreasson köpte av Maj Olander i Klövsjö år 1991. Rasen har bra lokalsinne och är lätt att flytta mellan olika beten.
-
Roslagsfår
Roslagsfår fanns tidigare på i stort sett varje gård i Roslagen. De hölls ofta på sommarbete i skärgården, innan de ersattes av mer produktiva raser och till slut bara en flock återstod.
-
Svärdsjöfår
Svärdsjöfår härstammar från byn Svärdsjö i Dalarna. Fram till början av 1950‑talet fanns denna fårtyp på alla gårdar där och i den närliggande byn Bengtsheden.
-
Tabacktorpsfår
Tabacktorpsfår kommer från gården Tabacktorp i Västansjö, utanför Ekshärad i Värmland. Fåren har funnits på gården så länge man kan minnas.
-
Värmlandsfår
Värmlandsfår är en allmogefårras som härstammar från Bengt Sonessons stora flock i Osebol nära Stöllet vid Klarälven i norra Värmland.
-
Åsenfår
Åsenfår är en sorts allmogefår som härstammar från Dalarna, där den största gruppen kommer från byn Åsen i Älvdalens socken.
-
Svenskt finullsfår
Svenska finullsfår härstammar från de nordeuropeiska kortsvansade lantrasfåren. Rasen kännetecknas av sin mjuka, glansiga, finfibriga och krusiga finull.
-
Gutefår
Gutefår stammar från Gotland och är nära släkt med gotlandsfåret. Rasen beskrivs som mycket väl lämpad för landskapsvård, eftersom den gärna betar i buskmarker och lättare skogsmark.
-
Gotlandsfår
Gotlandsfåret härstammar från Gotland. Genom selektion för storlek och pälskvalitet har rasen utvecklats till en effektiv producent av både kött och pälsskinn.
-
Grå trøndersau
Hovedmålet da avlsarbeidet for grå trøndersau begynte var å utvikle en sau som egnet seg både til kjøttproduksjon og til produksjon av ull med naturlig fargenyanser.
-
Norsk sjeviot
Sjeviot er en utenlandsk crossbredrase som stammer fra Cheviot Hills på grensen mellom England og Skottland.
-
Dalasau
Dalasau er kjent for lang og myk ull med god glans. Den beskrives som rolig og tillitsfull, og som en sau som passer godt på lammene sine.
-
Rygjasau
Rygjasauen er en hardfør og nøysom sau som klarer seg godt på fjellbeite. Rasen ble avlet fram i Rogaland.
-
Steigarsau
Steigarsauen er en rolig og produktiv rase med god ullkvalitet og sterke morsegenskaper.
-
Norsk kvit sau
Norsk kvit sau (NKS) er den vanligste sauerasen i Norge.
-
Gammelnorsk sau
Den gammelnorske sauen er en etterkommer av de første sauene som kom til Norge for 4000–5000 år siden, og regnes som den mest opprinnelige sauetypen i landet.
-
Gammelnorsk spælsau
Gammelnorsk spælsau stammer fra gammelnorsk sau, som er forløperen til dagens spælsauraser.
-
Norsk spælsau
Spælsau er en norsk landrasesau med innslag av islandsk sau og finsk landrase.
-
Norsk pelssau
Norsk pelssau er en norsk landrase som ble formelt godkjent i 1968.
-
Danske fårracer
Får har været i Danmark siden yngre stenalder. I dag er der to fåreracer, der betragtes som nationale i Danmark.
