Helsingefår
- Hem
- Vårt arbete
- Husdjur
- Nordiska lantrasdjur
- Helsingefår
Helsingefår hör till allmogefåren. De härstammar från två olika grupper av får från samma område, som delar liknande egenskaper och utseende.
Rasen är känd för att vara snäll och tillgiven mot sin ägare, men kan vara vaksam mot främlingar. De föredrar bete framför gräsutfodring och är därför utmärkta landskapsvårdare i hyggen och skogsbeten.
Namn: Helsingefår.
Vikt: 40–60 kg (tacka) respektive 50–70 kg (bagge).
Mankhöjd: 58–80 cm för tackor. Baggar är något högre.
Utseende: Svarta, grå, bruna eller vita. Förekommer även vitfläckiga, panda- eller grävlingsmönstrade djur. Vissa djur har ett mönster under hakan.
Typ: Kortsvansad.
Ull: Främst rya- och vadmalsull. Finull förekommer också.
Horn: Tackor är kulliga. Baggar kan vara kulliga eller behornade.
Antal avkommor: Beror på tackans ålder – ett till två lamm är vanligast men tre förekommer också.
Antal avelstackor i Sverige (2022): 1 884
Livskraftig – Sårbar – Starkt hotad – Akut hotad – Utdöd
Den første, kjente og dokumenterte utstilling hvor denne rasen var stilt, var i 1898 på Lyngseidet i Troms. På 1930-tallet ble det satt i gang organisert avl av nordlandshest/lyngshest.
Läs mer om lantrasen
Honningbier er truet av intensivt jordbruk, tap av habitat og klimaendringer over hele verden og er viktige å bevare, ikke bare på grunn av honningproduksjon, men også på grunn av deres pollineringstjenester.
Läs mer om lantrasen
Dølafeet stammer opprinnelig fra Gudbrandsdalen, Østerdalen og Hedmarken. I områdene nord for Oslo var det store forekomster av næringsrike beiteområder, men det var langt til større byer for avsetning av melkeprodukter.
Läs mer om lantrasen